Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 3. Det fasta bergets geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 AXEL HAMBERG.
land har TÖRNEBOHMS antagandel, att en öfverskjutning af äldre
bergarter öfver yngre under bergskedjebildningen ägt rum, visat
sig vara det enda förklaringssätt, som i alla detaljer
öfverensstämmer med fäkta i naturen. Det är sålunda äfven troligt, att
amfibolitformationens öfverlagring öfver fylliterna i Luotoh beror
på något slags öfverskjutning; fullt så bindande bevis föreligga
dock ej här, ty hvarken fylliterna i Luotoh eller amfiboliterna
innehålla fossil, och den ena af dessa bergarter eller båda skulle
sålunda kunna vara af annan ålder än motsvarande i Matåive, men
det är föga troligt. Jag måste sålunda anse, att en öfverskjutning
på ett eller annat sätt ägt rum vid Luotoh. Gå vi längre åt öster,
så finna vi öfverallt öfver den här och hvar framstickande
hyoli-thuszonen abnorm lagring. Har en öfverskjutning ägt rum, så torde
den hafva börjat strax väster om Luotoh, där den abnorma
lagringen först träffas, och sträckt sig till bergskedjans östra kant
samt sålunda omfattat en zon af 3-4 mils bredd.
De delar af jordskorpan, som nu äro blottade i högfjällen,
motsvara emellertid ingalunda jordytan på den tid
bergskedjebildningen ägde rum. Ty om jordytan utsättes för stora
tryckdifferenser i olika riktningar, så spricker den sönder. Men berglagren
i högfjällen visa kontinuerliga böjningar och veckningar och måste
därför vid veckningen hafva varit i viss mån plastiska. Ett plastiskt
tillstånd hos bergarterna inträder emellertid först vid ganska stort
djup, såsom omedelbart kan inses däraf, att många djupt liggande
tunnlar, t. ex. S:t Gotthardstunneln i 850 m. under Kastelhorn, finnas,
och dessa sammantryckas icke. Vid deras djup äro berglagren
sålunda ännu ej plastiska. HEIM 2 påpekar, att alla bergarter äro
plastiska, om de utsättas för ett tryck, som i alla riktningar är större än
brottbelastningen. En plastisk omformning äger rum, om ett allsidigt
tryck, större än brottbelastningen, men olika starkt i olika riktningar,
förefinnes. Under 3000 m. djup torde de flesta bergarter enligt
HEIM vara plastiska. VAN HISES anser, att fullständig plasticitet
möjligen först vid omkr. 10000 m. djup inträffar. För olika
bergarter ligger dock denna gräns på mycket olika djup. Därför
kan jordskorpan med afseende på sitt förhållande vid stora tryck-
1 Grunddragen af det centrala Skandinaviens bergbyggnad. K, V. A:s Han dl.
28, N:r 5. ,
2 Untersuchungen tiber den Mechanismus der Gebirgsbildung. II, sid, 31. Basel 1878.
8 Principles of North American Precambrian Geology. U. S. Geol. Survey. 16
ann. Rep. I, sid. 592.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
