Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 4. Den nuvarande topografiens utdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN.
I/I
Genom denna öfverfördjupning hafva dalsidorna på många
ställen blifvit brantare än som motsvarar den normala
afspolnings-vinkeln. Mångenstädes hafva de till och med blifvit alldeles
tvärbranta.
Vi hafva sålunda funnit trenne stadier i dalbildningsprocessen:
i) dallisternas och fjällslätternas utbildning genom en mycket
gammal vattenerosion, 2) hufvuddalarnes utbildning genom en yngre
vattenerosion, 3) dessas fördjupning genom iserosion under istiden.
Topparne äro i regeln utmejslade i de kammar, som skilja
bi-dalarne (fig. 2 o. 3 sid. 150 o. 151). På fjällslätten finnas äfven berg
från och med små undulationer till och med sådana, som från basen
Fig. 7. Tjackeli, ett berg af »Ramantyp», uteroderadt ur fjällslätten.
hafva 500-600 meters höjd. De hafva alltid en afrundad, mera
»mogen» form.
Ett stycke fjällslätt, omgifvet af yngre dalar, bildar ett slags berg,
som kommer de äkta taffel- eller platåbergen nära (fig. 7).
SVENONIUS har kallat en liknande bergtyp Ramanberg.T Denna typ har
dock aldrig blifvit fullt klart definierad. HoLMQuisx2 har trott sig
hos Ramanbergen finna en mera komplicerad geologisk byggnad.
Jag för min del skulle vilja anse dem - för så vidt de förekomma
i våra högfjäll - såsom ett af yngre dalar begränsadt stycke af
en äldre erosionsbasis.
1 Några svenska fjälltyper. Turistföreningens årsskrift 1894, sid. 2.
2 En geologisk profil etc. S. G. U. Ser. C, N:o 185 och G. F. F. 22 (1900), sid. 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
