- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
174

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 5. Istidsbildningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1/4 AXEL HAMBERG.

denna genom sin rörelse har kunnat upplyfta block till i 850 meters
höjd, så har detta väl ingalunda varit isens maximumhöjd, utan har
denna väl sannolikt varit betydligt större. En förut framställd
åsikt, att de högsta topparne i trakten aldrig varit öfvertäckta af
inlandsisen, utan stuckit upp ur densamma såsom nunatakker, har
sålunda ej mycken sannolikhet för sig.

Rullstensås.

Förutom inlandsisen själf och de stora glacierer, som tillhörde
istiden, har äfven vatten, som framrunnit på eller under isen,
transporterat och omdanat stenmaterial. Bildningar, som åstadkommits
genom dylika isälfvar, kallas fluvioglaciala. Hit höra exempelvis
rullstensåsar. Inom högfjällstrakten förekomma dylika näppeligen,
på östra sidan därom tyckas de ej finnas förr än långt ned i
skogslandet. På västra sidan har jag däremot i somras observerat en
storartad rullstensbildning på norra stranden af Melätno mellan
bergen Matåive och Alatjåcko. Den torde vara omkring i
kilometer lång och omkring 85 m. hög och skulle sålunda vara vårt
lands högsta hitills uppmätta rullstensås. Denna tyckes vara afsatt
vid brämet af en stor isström som i sig förenade all från
Alka-och Sarvesvagge mot väster strömmande is. Att den isälf, som
frambrusade under denna glaciertunga, förfogade öfver betydliga
vattenkrafter och rikligt grusmaterial, bevisas till fyllest af åsens
dimensioner.

Strandlinjer.

Liksom i vårt lands sydligare och mellersta bergstrakter, såsom
Smålands, Dalarnes, Härjedalens och Jämtlands, så har äfven inom
våra nordligare fjälltrakter under inlandsisens afsmältningsperiod
isdämda sjöar funnits, hvilkas strandbildningar ännu kunna påvisas.
Den förste, som lagt märke till dylika bildningar i våra fjälltrakter
är - såsom A. G. NATHORST framhållit - LINNÉ, som vid
Gröf-velsjön på gränsen mellan Dalarne och Norge fann »hur åtskillige
horizontelle ränder på själfva Palmfjällets sida ganska högt öfver
vattnet voro ingrafna, hvilket folket sade varit formeradt af
sjövattnet, som så högt skolat gått strax efter syndafloden.»1 Den
teoretiska förklaringen till uppkomsten af sådana strandlinjer gafs
först af norrmannen A. M. HANSEN,2 som påvisade, att deras före-

1 A. G. NATHORST, Geolog. Fören. Förh. 12 (1890), sid. 31.

2 Om seter eller strandlinjer i store höider över havet. Archiv for Math. og
Naturvid. 10 (1886), sid. 329.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free