Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 6. De nutida geologiska bildningarna och den recenta erosionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 AXEL HAMBERG.
Att nederbörden måste vara ganska betydlig inom Rapaätnos
flodområde, framgår direkt af de afrinnande vattenmängderna, ty
dessa torde väl för de tre åren näppeligen vara större än de under
samma tid fallna nederbördsmängderna. De afrunna
vattenmängderna motsvara eri öfver området utbredd nederbördshöjd af
ungefär i 700 mm. För att finna nederbörden skulle härtill läggas den
mängd, som afdunstat. Denna torde ingalunda vara så obetydlig,
och enligt längre fram anförda observationer torde den kunna
skattas till omkring 400 mm. Nederbördsmängden skulle sålunda i
medeltal för Rapaälfvens område belöpa sig till omkring 2 100 mm.
per år. Jag vill dock anmärka, att de af mig funna vattenmängderna
af orsaker, som jag på ett annat ställe framhållit,1 möjligen kunna
vara något för höga, kanske 10 proc. Jag anser det därför
försiktigast, att, innan en del ytterligare kontrollbestämningar blifvit
utförda, ej anslå traktens nederbördsmängd till högre belopp än i 900
mm. per år i medeltal. Men åtminstone till denna siffra torde den
väl belöpa sig.
Denna nederbördsmängd är för svenska förhållanden ganska
betydlig. I Stockholm uppgick nederbörden i medeltal för åren
1860-94 endast till 437 mm. Enligt H. E. HAMBERG2 skulle
Boråstrakten uppvisa den största nederbördsmängden i Sverige, med i
medeltal 750 mm. per år. Såsom bestämningen af den genom
Rapaätno årligen afrinnande vattenmängden visar, måste man
emellertid antaga nederbörden i Sarjektrakten vara omkring 2,5
gånger så stor. Denna betydliga nederbörd är för öfrigt
ingalunda något så öfverraskande. Den är endast en naturlig följd af
traktens belägenhet och stora höjd öfver hafvet.
Vi skola längre fram återkomma till högfjällens
nederbördsförhållanden och återvända nu till frågan om, hvilken betydelse
dessa vattenmassor hafva för den nutida erosionen och de recenta
geologiska aflagringarne.
Rapaätnos transport af fasta ämnen.
I ett land med så ojämn topografi som högfjällen måste
erosionen verka med mycket olika grad af intensitet. Som den i
allmänhet verkar bakåt, måste den hafva större inflytande på de
branta fjällsidorna än på de flata dalbottnarne, och skillnaden måste i
1 G. F. F. 21, sid. 705.
2 Om skogarnes inflytande på" Sveriges klimat. IV (Nederbörd). Bihang till
Domänstyrelsens und. berätt. 1895, sid. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
