Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 6. De nutida geologiska bildningarna och den recenta erosionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2OO AXEL HAMBERG.
Slammängden -har enligt dessa prof befunnits variera ungefär
mellan 6 gr. och 1,5 kg. per kubikmeter. Liksom det icke är
möjligt att af en enstaka vattenmängdsbestämning kunna draga
några pålitliga slutsatser angående en flods årliga vattenförning,
kan man ej heller af en enstaka slammängdsbestämning beräkna ens
ett närmevärde på den årliga slamförningen, ja man torde icke
ens kunna beräkna den genom hela tvärsnittet framförda
slammängden, ty såsom af bestämningarna den 14 juli 1899 framgår, är den
på olika djup mycket olika. Dessa vid så olika vattenstånd gjorda
slambestämningar torde dock kunna användas för att med hjälp af
förut anförda vattenmängdsbestämningar finna, af hvilken
storleksgrad Rapaätnos slamförning är. En sådan beräkning kan dock
endast gifva ett groft närmevärde, ty en viss vattenhöjd motsvaras
ingalunda alltid af en viss slammängd. En ökning af
vattenmängden i Rapaätno kan nämligen bero af olika orsaker. Ibland kan
den förorsakas af regn i dalarne samtidigt med att snö faller på
glacierer och toppar. Under sådana omständigheter äger icke någon
stor ökning i slammängden rum, ty dalsidorna äro mest betäckta af
stenar och moränbildningar, som redan många gånger förut blifvit
af-spolade, men däremot torde väl ur flodbäddens egna sandlager fin sand
uppslammas, som. vid- den mindre vattenmängden blifvit liggande.
Om däremot vattenökningen förorsakas af en så stor höjning i
lufttemperaturen, att en lifligare smältning af glaciererna inträder,
så ökas slammängden högst betydligt, ty en större del af
smältvattnet söker sig alltid ned till glacierens botten, där tillgången på
slam och sand af olika kornstorlek torde vara obegränsad. Ehuru
sålunda någon enkel relation mellan slammängd och vattenmängd
säkerligen icke finnes» må det likväl vara tillåtligt att använda de
gjorda bestämningarna till en grof skattning af slammängden.
Undersökningarne den 14 juli 1899 gjordes ungefär midt i
strömfårans djupaste del. De visa en betydande ökning i
slammängden mot bottnen. På 2,5 meters djup eller 0,2 m. öfver
bottnen var slamhalten nämligen mera än 5 gånger så hög som i ytan.
Enligt åtskilliga författare, som utfört liknande undersökningar,
äger äfven en högst afsevärd materialtransport utmed själfva bottnen
rum genom rullning af korn och stenar, som äro för stora för att
kunna uppslammas. Huru stor denna utmed bottnen framrullande
kvantitet är, har ej kunnat utrönas. Jag tror emellertid ej, att ett
antagande af en transport af 550 gr. per kubikmeter i medeltal
för hela snittet är för hög. Som vattenmängden vid tillfället var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
