Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Notiser - E. o. professur i geografi vid Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER. 221
är i alla fall nog troligt, att professuren kommer att förläggas till den
naturvetenskapliga sektionen.
Debatten fortsattes af herr LARSSON i Mörtlösa, som framhöll, att
professuren i Lund var extra ordinarie samt mot frih. DE GRERS
till-läggsyrkande invände, dels att detta syntes gå utöfver K. Maj:ts förslag,
dels att Första kammaren redan bifallit utskottets förslag, hvadan
lämpligast vore att fatta samma beslut. - Häremot anförde frih. DE GEER:
Det är särskildt med hänsyn därtill, att det är ifrågasatt att inrätta
endast en professur i geografi, jag anser det vara synnerligen viktigt, att
denna plats blir besatt med en person, som sitter inne med tillräcklig
naturvetenskaplig underbyggnad. Jag vill å nyo påpeka, att det är först
sedan geografien utvecklats i naturvetenskaplig riktning, som man kan tala
om en verklig geografisk vetenskap. Hvad man tidigare afsåg med ordet
geografi var snarast en kompilation af hvarjehanda beståndsdelar från
skilda vetenskaper. Något verkligt vetenskapligt sammanhang kan däri
svårligen påvisas.
Skall nu en och samma person undervisa såväl i den vetenskapliga
grunden för hela ämnet som i de grenar af detsamma, hvilka närmast
anknyta sig till denna grund, synes det mig vara oafvisligt, att platsens
innehafvare i främsta rummet äger de nödvändiga förutsättningarna att
verkligen kunna behärska själfva grundvalen för ämnet. Det är
visserligen sannt, att vid undervisningen i skolorna, särskildt vid den första
undervisningen, man måste börja med den allmännare del af geografien,
som i Tyskland kallas för Länderkunde, och allra först med Heimatkunde,
eller hvad vi skulle kalla hembygdslära, under det att man först på ett
senare stadium, när lärjungarne fått vissa naturvetenskapliga förutsättningar,
också kan meddela det sammanhang, den öfverblick af förhållandena, som
äfven den geografiska vetenskapen numera kan lämna. Vid utbildandet
af lärare vid universitetet är det däremot af väsentlig vikt, att lärarne själfva
lära känna den grund, på hvilken vetenskapen hvilar, och det syfte, mot
hvilket man bör sträfva, så att de redan från början kunna anordna hela
undervisningen så, att den leder fram ,emot detta syfte. För min del är
jag så öfvertygad om vikten af att ämnet redan från början kommer in
på rätt spår, att jag för ögonblicket skulle föredraga rent afslag framför
risken af att lämna frågan oafgjord.
Af hvad som yttrades af talaren på upplandsbänken (prof. BOETHIUS)
har jag blifvit ytterligare stärkt i min förmodan, att man hos oss ännu
allt för litet gjort bekantskap med den i andra länder kraftigt spirande
geografiska vetenskapen, för att denna skulle blifva på ett betryggande
sätt tillgodosedd, i fall Riksdagen icke redan på förhand fastslår, att ämnet
bör tillhöra den matematisktnaturvetenskapliga sektionen.
Den behållning, vi kunna vänta oss af en geografisk undervisning,
ordnad på detta sätt, bör bland annat bestå däri, att vi lära känna vårt
egets lands natur bättre, än hvad hittills varit fallet. Det kan med skäl,
som också herr CARLSON framhöll, väcka undran, att i ett sådant gammalt
naturforskareland som Sverige ännu så litet blifvit åtgjordt för att
åstadkomma en sådan vetenskaplig öfversikt eller totalbild af vår natur och af
de olika naturtillgångar, som i detta land förekomma. Jag är för min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
