Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 7. Glaciererna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
AXEL HAMBERG.
mycket vanliga i trakten, blir typen »dalglacier med hängande»
äfven ganska vanlig, fig. 5 (sid. 168) och 18.
Till platåglaciertypen, som för Norge är så karakteristisk, torde
flere glacierer på Alkas kunna räknas (fig. 19). Om dessas
dimensioner är dock ännu ej något att säga, innan kartan blir
konstruerad.
Fig. 18. Skuorvaglacieren, en dalglacier med hängande.
Glacierernas hushållning-.
Viktigare än topografien äro för glacierernas uppkomst de
meteorologiska förhållandena, ty för bildningen af glacierer är i
första hand nödvändigt, att snö faller, vidare att den årliga
mängden häraf inom glacierens ackumulationsområde är större än den
kvantitet, som hinner smälta eller afdunsta. De årliga öfverskotten af
snö hopa sig på hvarandra och klämmas tillsamman till is, men som
denna är plastisk, glider den sakta nedåt, följande underlagets lutning.
Emedan på lägre nivå snönederbörden är mindre och värmegraden
större, kommer ismassan slutligen ned till trakter, där mera snö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
