Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 7. Glaciererna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 AXEL HAMBERG.
I II III IV
Datum. cm. cm. cm. cm.
25 juli 1900.................. 15,2 18,5 1,5 13
3i » ».................. 42,6 44 39 39
3 aug. » .................. - 59 55 54,5
4 » » .................. 7L6 72,3 70,5 63,2
28 » » .................. - 169,0 161,5 -
En annan komparation utfördes högre uppe på glacieren
omkring noo m. ö. h. med trenne hål af samma djup och
anordningar som II, III, IV i föregående komparation. Resultaten
blefvo följande afsmältningsbelopp, räknade från den 31 juli 1900:
Datum. II III IV
cm. cm. cm.
3 aug. 1900 .............................. 13 14 13,5
4 » » ............................. 25,7 26,5 23,0
28 » » .............................. 99 98 -
Då isens afsmältning ingalunda försiggår med fullt samma
hastighet äfven på hvarandra ganska närliggande punkter, kan full
öfverensstämmelse icke väntas för de olika hvarandra närbelägna
hålen. De differenser, som förekomma, kunna sålunda i någon
mån bero på andra förhållanden än olikheter i metoden. Så mycket
framgår dock med tydlighet, att de öppna hålen gifva för låga
värden på ablationen, om de äro kortare än en meter. Det
gynnsammaste resultatet tyckes erhållas med de gipsade hålen, en
metod, som jag sedan sommaren 1899 städse användt för
ablations-bestämnin garna.
Vid dessa försök ansåg jag onödigt pröfva de förfaringssätt,,
som förut befunnits vara mindre noggranna eller a priori kunde
anses vara det. Dit hör användningen af tunga stänger i
borrhålen. Det är nämligen själfklart, att dessa sjunka ned i isen,
desto-mer ju tyngre de äro. Därför synas mig de ablationsmetoder, som
de så utmärkte tyske glacierforskarne FINSTERWALDER, BLUMCKE
och HESS användt, ingalunda fullkomligt klanderfria. Den
förstnämnde använde järnrör i borrhålen, de senare, som borrade
mycket djupa hål, 4-13,6 m., fyllde dessa med 2 m. långa trästänger,,
som belastades med järnrör, tills de sjönko i de vattenfyllda hålen.
Äfven vid det senare förfaringssättet torde tidtals ett afsevärdt
tryck på hålets botten hafva förekommit. Vid användning af en
några millimeter tjock rotting, hvars ände med en knif fjällats upp
och medelst nedhälld torr gips blifvit fäst vid hålets botten, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
