Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 7. Glaciererna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 AXEL HAMBERG.
då rådande kalla väderleken höjas till 360, 250 och 100 cm. per
år, hvilket ej torde vara för mycket tilltaget, så erhållas följande
värden på Mikaglacierens djup i midtlinjen:
Afstånd från glacieränden i m. 150 350 i ooo
Rörelse i m, per år .................. 20 25 30
Ablation i m. per år............... 3,6 2,5 1,0
Glacierens djup i m................... 27 55 96
På ett afstånd af en kilometer från glacieränden skulle
sålunda djupet vara omkring 100 m., ett värde, som dock på grund af
osäkerheten i den antagna ablationens öfverensstämmelse med det
sanna medeltalet tills vidare måste betraktas såsom en grof
approximation. Emedan afsmältningsområdet räcker ännu till
ungefär 2 500 meters afstånd från glacieränden, skulle vid firngränsen
djupet vara afsevärdt större, dock måste ökningen af djupet vara
jämförelsevis obetydlig vid dessa större höjder, emedan ablationen
därstädes är så liten.
Någon bekräftelse på dessa djupsiffror genom lödning i sprickor
eller glacier brunn ar har ej erhållits, ty ingenstädes ha dylika
bildningar af tillräckligt djup påträffats. På en glacier inom
högfjällstrakten, nämligen Suotasglacieren, förekommer emellertid ett
praktfullt isfall, i hvilket glacier en vid en plötslig afsats i
underlaget afbrytes och sjunker ned ett belopp, som förmodligen
någorlunda motsvarar afsatsens höjd. I detta isfall visa sig vertikala
isväggar af 80 m. höjd, men då glacierens botten eller
bottenmorän ej synes till, måste glacierens mäktighet vara ännu större,
huru mycket kan ej angifvas.
Uppgifterna angående glacierernas djup äro inom
glacierlittera-turen ganska sparsamma, i allmänhet har man väl betraktat deras
djup såsom något mer eller mindre mystiskt och outransakligt.
Genom lödningar i sprickor har man endast kunnat erhålla
minimumvärden och af dalväggarnes form endast mycket råa
skattningar. Dock har AGASSIZI redan på i840-talet af
rörelsehastigheten och ablationen sökt skatta Aarglacierens djup. Någon
ytterligare användning tyckes denna metod dock ej hafva erhållit förrän
på allra senaste tid. I ett sistlidne vinter utkommet arbete öfver
Hintereisferner i Ötzthaleralperna redogöra BLUMCKE och HESS2
1 Systéme glaciaire etc. I, sid. 88. Paris 1847.
* Untersuchungen am Hintereisferner. Wissensch. Ergänz. z. Zeitschr, d. deutsch.
u. österr. Alpenvereins, I, H. 2 (1899), sid. 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
