Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
. AXEL HAMBERG.
ma dock endast 2/5 på vattnets egen afdunstning, ty de
återstående 3/5 bero, såsom siffrorna visa, på oljans egen viktsförlust.
Om nederbörden faller i form af snö, så sjunker denna igenom
oljan, men om större snömängder hopa sig, kunna de naturligen ej
längre skyddas mot afdunstning af den ringa oljekvantiteten,
såvida de ej bringas till smältning. Detta åstadkommes genom
koksalt. 5 kg. salt kunna smälta omkring 30 kg. snö vid ungefär
- 10° och den dubbla kvantiteten vid - 5°. Om salt i
tillräcklig mängd finnes närvarande, kan detta i händelse af ej alltför
låg temperatur smälta snön, hvarigenom äfven denna nederbörd
sålunda nedsänkes under det skyddande oljelagret.
För att pröfva dessa nederbördsmätares tillförlitlighet uppsattes
en sådan den 16 okt. 1899 på Observatoriebacken i Stockholm,
där Meteorologiska centralanstaltens iakttagelser öfver
nederbörden i Stockholm utföras, med hvilka det tillåtits mig att göra
kom-parationer. Den af mig uppsatta mätaren, den skulle kunna kallas
»mätare för samlad nederbörd», har därefter tömts flere gånger. De
kvantiteter, reducerade till mm. nederbördshöjd, hvilka den därvid
visat sig innehålla, anföras här nedan jämte iakttagelser af
Meteorologiska centralanstalten öfver den fallna nederbörden för
motsvarande tider. De hafva utförts med mätare, uppställda på olika
punkter och olika anordnade så till vida, att den ena varit försedd
med vindskärm, medan den andra saknat sådan.
Tid
Meteorologiska centralanstaltens
Mätaren för samlad nederbörd
mätare med skärm, på lugnt ställe
mätare utan skärm, på blåsigt ställe
mm. mm. mm.
16 okt-19 nov. 1899..................... 33.1 31.2 24.3
19 nov.-9 dec. » ..................... 19.1 15.6 15.0
10 dec. 1899-25 mars 1900 ............ 150.6 111.7 126.6
25 mars-10 juni » ............ 65.6 57.8 53.2
10 juni-30 sept. »............ I54-I 146.5 115.0
30 sept. 1900-10 jan. 1901 ............ 241.6 226.1 207.0
10 jan.- 24 mars »............ 41.2 29.2 35.6
En exakt uppmätning af nederbörden är, såsom af flere
meteorologer framhållits, en ganska svår sak, särskildt gäller detta om
den nederbörd, som faller i form af snö. På grund af snöflingornas
stora vindfång ryckas de mer eller mindre fullständigt med af en
kraftig vind. Emedan blåsten utmed jordytan på grund af markens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
