Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
AXEL HAMBERG.
dels att mätaren varit öfversnöad, dels att yrsnö i afsevärd mängd
inkommit.
Resultaten af samtliga nederbördsmätningar anföras här nedan
i samband med de till Meteorologiska centralanstalten inkomna
nederbördsobservationerna från Kvickjock.
Mätarens höjd öfver hafvet i m.
T i d
Uppmätt saltlösning i liter
Uppsamlad nederbörd i vatten
Nederbörd i Kvickjock (336 m. ö. h.) mm.
liter
mm.
i
1050 9 juli-19 aug. 1899 ......... - ii.i 159 81.0
» 19 aug. 1899-9 juli 1900 ... 41 38.7 553 406.4
» 9 juli-31 aug. 1900 ......... - 15.0 214 no.o
1530 10 juli-18 aug. 1899 ......... - 19.9 284 81.0
» 18 aug. 1899-8 juli 1900 ... 159-7 I57.o 2243 406.4
» 8 juli-3 sept. 1900 ......... - 32.0 459 118.8
2000 6 juli-18 aug. 1899 ......... - 17,6 252 81.0
» 18 aug. 1899-i sept. 1900... 187 184.2 2632 518.9
För tidpunkten i sept. 1899-i sept. 1900 kan häraf den af
mätarne uppsamlade nederbörden antagas ungefärligen hafva utgjort:
2 540 mm. på 2 ooo m. ö. h.
2 600 » » i 530 » » »
745 » » 1050 » » »
510 » » 336 » » » (Kvickjock).
Af dessa siffror måste den för toppen dock anses otillförlitlig
af förut anförda orsaker. De för i 530 och i 050 m. torde
däremot ingalunda vara behäftade med något mycket stort fel, ty
nederbördsmätarne på dessa punkter hafva hela tiden befunnit sig
i godt skick och någon fara för att de skulle hafva blifvit
öfver-snöade behöfver icke hysas, då lapparne ännu i april endast
funno en half meter djup snö kring dem. Äfven torde därmed
all fara för att stora kvantiteter yrsnö skulle hafva inkommit i
mätarne vara aflägsnad, ty denna följer hufvudsakligen den på
marken liggande snöns yta.1 Vid häftig blåst röres visserligen
yrsnön högt upp i luften, men vid så häftig vind, att snön föres
upp flere meter öfver marken, torde väl ej synnerligen mycket’ af
densamma inkomma i mätarne, Jag är därför öfvertygad om, att
dessa båda mätare på i 530 och i 050 m. ö. h. hafva funktionerat
1 ANDREE, S. A., Om yrsnön i de arktiska trakterna. Öfvers. K. V. A:s Förh.
1883, N:o 9, sid. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
