Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 9. Botaniska och zoologiska undersökningar - 10. De topografiska arbetena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN. 2Ö/
starka nederbörden mycket ogynnsam för sådana studier, enär
insekterna i allmänhet höllo sig dolda i sina gömslen. Säkerligen
torde dock denna fauna äfven under normala år visa sig vara
skäligen artfattig, då barrskog saknas inom högfjällsområdet. I
Rapadalens lummiga björkskogar är dock möjligen insektlifvet ej alltför
fattigt, men därstädes hade vi ej tillfälle att vistas mer än några
få dagar. Största delen af sommaren tillbragtes inom
videregionen, och öfver allt inom densamma visade sig enligt SKOTTSBERGS
undersökningar insektfaunan mycket torftig. »En mängd af de
insekter, som äro bekanta från våra lägre fjälltrakter, saknades. Det
var emellertid intressant att iakttaga, hvilka arter som förmå härda
ut i de högre belägna trakternas ogästvänliga natur. Dagfjärilarne
äro få till art- och individantal, de härdigaste tyckas vara Erebia
Lappona, Argynms Fales var. Arsilache, Argynnis Freija, den
senaste dock i mindre grad än de båda föregående. Åtskilliga arter
af nattfjärilar finnas ock. Steklarne, särdeles små arter, äro
talrika. Flugorna äro dock ibland de högre insekterna allmännast,
särdeles tillbringa de med förkärlek sin tid i videsnåren.
Skalbaggarne äro företrädda hufvudsakligen af Carabider och
Chrysomeli-der, de förra företrädesvis i hedens kråkrismatta, de senare på
videbuskarne. Några gräshoppor ser rnan då och då. Spindlar äro
allmänna. Poduriderna äro mycket talrika, de gå högre upp på
fjällen än några andra insekter; på Sarjeks stortopp (2091 m. ö. h.)
fångades flera exemplar af en Isotoma, f. ö. en no va species. Högt
uppe på fjällsidorna träffas äfven flugor, skalbaggar och spindlar,
en eller annan fjäril, bland dessa går särskildt Anthrocera e x sulans
var. Vanadis mycket högt.» Fjälltopparnes insektlif är emellertid
ännu tämligen obekant.
Till de zoologiska arbetena äro äfven att räkna
planktonhåf-ningar. Sådana ha företagits i 11 sjöar, däraf en i öfre
fjällregionen. Som båtar saknas i dessa små sjöar, ha håfningarna måst
anordnas på annat sätt än som eljest plägar ske.
i o. De topografiska arbetena.
Ehuru den allra största delen af tiden ägnats åt upprättandet
af en topografisk karta i större skala öfver högfjällen, har
denna dock ej ännu kunnat bringas till fullbordan. För
kartläggningen har den fotogrammetriska metoden användts i största möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
