Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 10. De topografiska arbetena - 11. Öfversikt af resorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 AXEL HAMBERG.
liga utsträckning. De fotogram metriska arbetena äro också i det
närmaste färdiga, i det omkring i ooo orienterade fotogram
blifvit tagna. Af dessa medhunnos ungefär 800 under de synnerligen
gynnsamma somrarne 1896 och 97, däremot kunde somrarne 1899
och 1900 med anledning af de ihållande oväder, som då voro
rådande, endast omkring 200 fotogrammetriska fotografier erhållas.
Ett å två hundra fotogram torde ännu behöfvas för
kartläggningsarbetet. I samband med de fotogrammetriska arbetena ha
triangelmätningar af lägre ordning utförts. Till sammanslutning af alla
dessa mätningar har en triangulering af högre ordning,
omfattande sex höga, redan 1897 utvalda och med rosen försedda
toppar, planerats men ännu ej kunnat komma till utförande.
Härför anskaffades 1899 ett godt universalinstrument. De till
triangelpunkter af högre ordning utvalda topparne äro Sarjektjåcko,
Stuor Niak, Eppartjåcko, Skuorvatjåcko (eventuellt Ackatjåcko eller
Ritatjåcko), Kåtokaise ; (eventuellt Skaitetjåcko) samt Jäknatjåcko
vid Tjågnoris. De flesta af dessa punkter hafva redan besökts, men
endast från Jäknatjåcko hafva mätningar kunnat utföras.
För triangelnätet behöfver någon bas ej uppmätas. Professor
P. G. ROSÉN har nämligen haft godheten att vid sitt besök
sommaren 1896 vid Stora Sjöfallet från de punkter i det svenska
triangelnätet, som ligga närmast norr om högfjällstrakten, bestämma
läget och höjden af Sarjektjåckos högsta punkt och ett af mig på
Stuor Niak uppbyggdt röse. Det härigenom erhållna afståndet
mellan dessa båda punkter skall utgöra bas för triangelmätningen
inom högfjällstrakten och deras höjder utgångspunkten för
bestämmandet af de öfriga topparnes.
Till de topografiska arbetena äro äfven att räkna af ingeniör
MYRBERG 1899 utförda nivelleringar, genom hvilka höjderna af en
serie punkter i Rapadalen och dess viktigaste grendalar bestämdes
relativt till sjöarne Laitaure och Vastenjaure, som i samband med
tidigare kartläggningsarbeten blifvit afvägda. Sommaren 1900 har
jag själf fortsatt MYRBERGS arbeten och förbundit Njotsossjöarne,
Perikjaur, Letsitjaur, Situojaur äfvensom en del andra punkter med
de af MYRBERG nivellerade linjerna.
u. Öfversikt af resorna.
I inledningen hafva i korthet angifvits skälen, hvarför denna
Undersökning kom att startas samt under hvilka år den pågått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
