Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER AZTEKERNA I SALVADOR.
utförligare material af utom-mexikanska nahuatl-dialekter, som
hittills erhållits.
Från Guatemala har SCHERZER i Salarna åstadkommit en liten
ordlista för den dialekt, som där talas. Under min resa i
Guatemala upptecknade jag ett antal till detta språk hörande ord i
Comapa, en by i högfjällen, där de äldre ännu tala aztekiska, men
vid besök i den stora staden Escuintla på Guatemalas västkust
lyckades jag påträffa endast ett par gamla individer, som erinrade sig ett
tiotal ord af det gamla språket. Så fullkomligt hade det här utrotats.
Och dock berättade desse gamle män, hurusom i deras ungdom
knappast något annat språk än aztekiska talades i denna och
kringliggande byar.
De invandringar af azteker, som ägt rum i dessa länder,
försiggingo, såsom man har flera anledningar att antaga, för minst 800
år sedan. När spanjorerna i midten af 1500talet togo dessa
områden i besittning, funno de stora landsträckor med folkrika byar
och aztekisk befolkning. Rundt om bodde andra stammar.
Oaktadt sålunda Salvadors azteker här lefvat isolerade under så många
århundraden, visar en jämförelse mellan deras dialekt och
moderspråket, att icke så synnerligen stora förändringar försiggått. Den
märkligaste är, att det för den rena aztekiskan så karakteristiska,
ständigt återkommande //-ljudet - de flesta substantiv i detta språk
ändas på ti - utbytts mot ett enkelt t. Skillnaden mellan
språken såsom de talas i Mexiko-dalen och här är sålunda icke större
än att en indian från Salvador, förflyttad till sina stamförvanter i
norden, där snart nog skulle göra sig förstådd. I de flesta fall äro
orden alldeles desamma, men ändelser, uttal och tonvikt variera.
Många sammansatta ord äro bildade på samma sätt. Somliga ord
begagnas i olika betydelse, och många hos pipilerna använda ord
förekomma icke alls i ofvannämnda lexika.
Ett öfvertygande bevis för de amerikanska språkens
förvånansvärda stabilitet lämnar en jämförelse mellan det hos pipilerna nu
samlade aztekiska ordförrådet och exempelvis den klassiska
aztekiska, som MOLIN A s lexikon (1577) återgifver.
I de europeiska språken äga under tidernas lopp, som bekant,
stora förändringar rum. Man antog för icke så synnerligen lång
tid tillbaka ganska allmänt, att detta var något som gällde alla
språk och att äfven de amerikanska språken voro underkastade
dylika mycket genomgripande och inom kort tid försiggående
förändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
