Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
C. V. HARTMAN.
ten och hvars strån äro mycket smala samt utomordentligt smidiga
och sega.
Indianerna besitta numera endast föga kännedom om
betydelsen af ornamenten, hvilka pläga föreställa fiskar, fjärilar och
stjärnor. På en af den ofvannämnde gubben förfärdigad matta har
på ett öppet fält af bildats solen, omgifven af strålar, på en annan
Fig. 14. Gårdfarihandlande, kiché-indianer från Totonicapan i Guatemala,
fotograferade i Nahuizalco. (Fotografi af förf.)
matta månen, visande de fyra kvarteren. Flera veckors arbete
nedlades på dessa af mig sedan förvärfvade mattor, som betingade
omkring 80 kronor stycket.
De korgar (tåmal chikikuit eller tumhuia, i Mexiko kallade
tompiatle), som tillverkas af säf (fig, 15 och 16), hafva alla samma
form. De äro nästan fyrkantiga, med afrundade hörn. Alla äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
