Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Geografien vid de tyska universiteten. Af Karl Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 KARL AHLENIUS.
rummet utföra lättare kartografiska uppgifter, såsom t. ex.
kopiering i förändrad skala, skissering af terräng m. m.
I Giessen åhörde jag prof. W. SIEVERS’ föreläsningar, hvilka
dels, äfven dessa, rörde sig på antropogeografiens och
etnografiens område (4 t.), dels behandlade Australiens och Oceaniens
specialgeografi (3 t.). I Heidelberg är prof. ALFR. HETTNER, hvars
inlägg på metodikens område här ofvan berördes, innehafvare af
den därstädes år 1898 nyinrättade lärostolen i geografi. Hans
föreläsningar sommaren 1901 behandlade företrädesvis Tyskland och
dess grannländer (4 t).
Universiteten i Berlin, Leipzig och Göttingen äga alla tre större
geografiska institutioner; i Halle, Giessen och Heidelberg finnas
däremot ännu endast seminarier med betydligt mindre
undervisningsmaterial.
Tysklands förnämsta geografiska institut torde af helt naturliga
skäl vara det i Berlin. Det grundades 1886 och har till uppgift
att tjäna till vägledning såväl för studerande som för geografer
och forskningsresande. Det åtnjuter ett statsanslag af 3 ooo mark
och har af kultusministeriet inrymts i den forna
byggnadsakademiens hus vid Slottsgrafven. Här äger institutet fyra stora rum
till sitt förfogande: ett biblioteksrum, tillika läsrum och arbetsrum,
ett rum för kartritning, ett rum för sammanträden och ett
directors-rum, i hvilket tillika kartsamlingen är inrymd. De geografiska
föreläsningarna hållas i den i samma byggnad befintliga hörsalen.
Institutet innehåller:
1. bibliotek, omfattande handböcker öfver geografiens alla
delar, specialverk, afhandlingar, samt slutligen fullständiga serier
af nästan alla vetenskapliga tidskrifter, hvarpå lägges särskild
vikt. Biblioteket omfattade redan 1890 öfver l 600 band,
däraf omkring 430 tidskriftband, och har under de sista tio åren
ansenligt ökats;
2, kartor, atlaser, glober och reliefer. Redan vid institutets
grundande erhölls en betydande privatsamling (förut tillhörig
prof. ZÖPPRITZ) af landkartor, ungefär i 800 kartblad; sedermera
har samlingen mer än fördubblats genom anskaffandet af nyare
såväl land- som sjökartor. En del af dessa kartor har
förfärdigats af institutets egna medlemmar till bruk vid föredrag.
Specialkartorna äro förvarade i skåp med skjutbara hyllor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
