Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34O SÄLLSKAPETS FÖRHANDLINGAR.
Prof. G. RETZIUS demonstrerade ett antal kranier från Turkestan, af
hvilka flera voro på artificiell väg omformade.
Sammankomsten den 18 oktober 1901.
Ordförande: Bibliotekarien E. W. DAHLGREN.
Ordföranden anmälde, att ordinarie ordföranden, statsrådet PALANDER,
var hindrad att leda aftonens sammankomst, samt meddelade därefter, att
underrättelse ingått, att Sällskapets utländske ledamot L. SERRURIER, f. d.
föreståndare för etnografiska museet i Leyden, aflidit. Dr Hj. STOLPE
erinrade därefter om hvad den bortgångne uträttat för den etnografiska
vetenskapen.
Dr N. EKHOLM höll föredrag om väderleken sistföfflutne sommar. En
uppsats behandlande detta ämne kommer att senare inflyta i Ymer.
Skriftställaren E. SVENSÉN redogjorde för Himilcos och Pytheas’ färder i
de nordeuropeiska farvattnen. Vid de nämnda sjöfarandenas namn fästa sig de
äldsta minnena af de gamles kännedom om Norden, eller åtminstone om
de nordiska farvattnen. Med anslutning till de åsikter, talaren utvecklat
i en nyligen utkommen bok om Sverige och dess grannar, och med
till-lämpning af dessa åsikter på världssamfärdselns historia, sökte han
förklaringen till deras färder i sträfvandet att behärska Gibraltars sund eller
Herkules’ stöder, såsom denna världsfarled fordom kallades.
Efter det persiska väldets framryckande till Medelhafvet i sjätte
seklet före Kristus förflyttades sjöhandelns tyngdpunkt till västra delen af
detta haf. Väldiga strider om herraväldet öfver dessa farvatten
utkämpades mellan kartager, etrusker och greker i Massalia (n. v. Marseille).
Segern i denna täflan tillkom den, som lyckades besätta Gibraltars sund
och afstänga de andra från Atlanten. Kartago vann öfvertaget, då det
bemäktigade sig den urgamla feniciska handelsstaden Gades (n. v. Cadiz),
strax utanför sundet. Men därmed blef det en politisk och kommersiell
nödvändighet för den segrande staden att besätta de orter vid Atlanten,
där Gades förut haft handelsfaktorier eller med hvilka det inledt
köpenskap. Härmed vinnes en enkel förklaring på de eljest så gåtlika färder,
hvilka samtidigt (i början af femte seklet f. Kr.) företogos al Hanno
utefter Afrikas och af Himilco utefter Europas kuster, båda i spetsen för
väldiga flottor med många tusental nybyggare. Huru långt mot norr
Himilco hunnit, är ännu ovisst, men sannolikt har han aldrig uppnått
Skandinavien, såsom allmänt troddes, då SVEN NILSSON utvecklade sin
teori om en fenicisk kultur i norden.
Halftannat sekel senare företogs genom sundet en ny minnesvärd
färd från Medelhafvet till Atlanten. Det var Pytheas från Massalia, som,
att döma af de fragmentariska uppgifter om hans resa. hvilka bevarats
till vår tid, icke i vetenskapligt utan i handelsintresse uppsökte de
marknader på nordsidan af Europa, med hvilka hans stad förut knutit
förbindelser öfver land. Vägen till lands var besvärlig och osäker, i trots af
de många farbara floderna, men den vida bekvämare vägen till sjös genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
