Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Notiser - E. o. professuren i geografi vid Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 NOTISER.
Beträffande stater med kolonialvälden, såsom Holland, Tyskland och
Frankrike, komma synpunkter med vid uppställandet af kurserna, som
göra att dessa icke i alla hänseenden lämpa sig för våra förhållanden.
Länderkunde - speciellt då kolonialländerna - kommer där att intaga
en mera framskjuten plats än som är nödigt hos oss, där väl
Länder-kunde såsom föremål för akademisk undervisning i första rummet bör afse
de skandinaviska länderna och för öfrigt valda typer, som kunna tjäna
att illustrera de allmänna geografiska faktorerna och deras inbördes
relationer. Att vid universitetsundervisningen göra Länderkunde till det
centrala och viktigaste förbjuder den begränsade tiden och de begränsade
lärarekrafterna, som nog till det mesta måste ägnas åt de fundamentala
delarne af allmänna geografien, om ämnet skall meddelas i en
vetenskaplig form. Med detta vill jag ej hafva sagt, att icke Länderkunde bör
ingå såsom beståndsdel i examensfordringarna.
Att, såsom fallet varit i synnerhet vid en del tyska och franska
universitet, lägga hufvudvikten vid Länderkunde och försumma de
grundläggande naturvetenskapliga disciplinerna, är icke förenligt med de kraf på
vetenskaplighet, man numera ställer på geografien. Denna blir då lätt ett
agglomerat af fakta .- ett slags Beedekerkunskap - utan enhet och utan
själfständiga uppgifter.
Den tendens, som ofta märkes hos de humanistiska vetenskapernas
målsmän, att inpressa inom geografiens läroområde företeelser, som eljest
kunde ha sin plats inom nationalekonomien och statskunskapen, kan, då
dessa vetenskaper flerstädes liksom flyta ihop med geografien, vara lätt
förklarlig; men när det gäller att uppdraga gränsen för denna vetenskap
såsom undervisningsämne vid universitetet, måste man, med hänsyn till
både den som meddelar och dem som erhålla undervisning, från det
vidt-omfattande och till sina förutsättningar så heterogena ämnet afskilja eller
sätta i andra rummet de periferiska delarne och lägga hufvudvikten på
de grundläggande och centrala. Det är insikten örn detta, som i de
nämnda länderna länkat geografien i ett allt närmare samband med
naturvetenskaperna.
I Nordamerika, hvars geografiska forskning intar i våra dagar en på
många områden ledande ställning, äro alla de mer betydande geograferna
naturvetenskapsmän och många af dem speciellt geologer. Granskar man
de monografier, som utgifvits af dessa geologiskt skolade geografer, så skall
man finna, att de ingalunda begränsa sig till blott sådana företeelser, som
närmast beröra geologien, utan att de äfven behandla ämnet från
ekonomiska, sociala och statistiska synpunkter, hvarför det stundom framkastade
påståendet, att den amerikanska geografien blott skulle vara en afart af
geologien icke är riktigt, såvida man ej däruti vill inlägga, just att geologien
framför andra vetenskaper utgör fundamentet för geografien.
I England är det liksom i de flesta andra länder naturforskarne, som
i första rummet äro bärare af den vetenskapliga geografiska forskningen.
Geografien har där vid universiteten en mycket tillbakasatt ställning såsom
undervisningsämne och erbjuder på grund af hela den högre
undervisningens i England organisation, som så genomgående skiljer sig från vår,
för nu föreliggande fråga föga af intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
