Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Ett bidrag till Östersjöns djurgeografi. Af Johan Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 JOHAN GUNNAR ANDERSSON.
listor upptaga dessutom en obeskrifven nematod af okänd
utbredning samt trenne ostrakoder, Cythere tuberculata, Cythere limicola
och Bythocythere simple x, hvilkas utbredning inom Östersjön synes
vara inskränkt till djupbassängerna, och hvilka därigenom, såsom
jag i senare delen af denna uppsats skall visa, erbjuda ett
betydande djurgeografiskt intresse.
Såsom det närmaste och obestridliga resultatet af dessa
skrapningar i Östersjöns djuphålor framgår, att äfven dessa hysa ett
antal djurformer, hvilka delvis uppträda med stor individrikedom.
Anmärkningsvärdt är, att ifrågavarande fauna utgöres nästan
uteslutande af halft mikroskopiska former, hvilka med vanliga
slam-ningsmetoder lätt kunna förbises, i hvilket fall profvet skulle göra
intryck af fullkomlig sterilitet.
Enligt de hydrografiska iakttagelserna skulle djupbassängernas
djurformer lefva i ett vatten, hvars syrehalt blifvit reducerad till i
vissa fall endast en sjättedel af hafsvattnets normala. Emellertid
är det i hög grad sannolikt, att minskningen af syremängden
fortgått betydligt längre i det medium, där dessa djurformer lefva.
De anförda siffrorna referera sig nämligen till prof, tagna någon
eller några m. öfver bottnen, medan däremot djuren lefva på och
i bottenslammet. Det »marina grundvatten», som finnes i
ytskiktet af detta bottenslam, är visserligen till sin sammansättning ännu
för oss alldeles okändt, men sedimentets beskaffenhet,
svafvelväte-lukten (starkast i profvet från Bornholmsdjupet) och den att döma
af färgen ej oansenliga mängd svafveljärn, som finnes utfälld i
slammet, synes antyda, att där ägt rum processer, hvilka böra hafva
minskat syrehalten långt utöfver den gräns, som angifves af ofvan
anförda siffror.
Att marina djurformer kunna uthärda i ett vatten, hvars
syremängd är minskad till endast en ringa bråkdel af den normala,
är ett förhållande, som erbjuder ej ringa intresse. Redan de här
föreliggande iakttagelserna synas antyda, att skilda djurformer äga
olika härdighet gent emot syrereduktionen, och det är dessutom
möjligt, att lifvet i vatten med minskad syremängd kan verka
omdanande (t. ex. hämmande på tillväxten). Studiet af
syrereduktionens biologiska betydelse, dess selektiva och omdanande inverkan
på hafsdjuren, är helt visst en beaktansvärd uppgift för den
hafs-biologiska forskningen, och jag hoppas att själf få fortsätta dessa
studier inom hafsområden med en rikare fauna och djuphålor med
längre drifven minskning af syremängden än Östersjöns djupbassän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
