Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Ett bidrag till Östersjöns djurgeografi. Af Johan Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL ÖSTERSJÖNS DJURGEOGRAFI. 365
ger hafva att erbjuda. Redan nu vågar jag med ett exempel söka
antyda den riktning, som dessa fortsatta studier torde taga.
Under försommaren 1897, då jag vistades vid Kristinebergs
biologiska hafsstation, afsändes en dag af stationens föreståndare,
prof. THÉEL, draggbåtarna till Borghilafjorden, norr om Oroust för
att skrapa i det största där förefintliga djupet (60 m.). Utbytet
blef rätt nedslående. Det upphämtade slammet var svart och
stinkande af svafvelväte samt visade sig vid grofsållning fullkomligt
sterilt. För att söka efter ostrakoder företog jag emellertid en
finslamning af en del af profvet och fann då talrika exemplar af
en Polystomella-lik (?) foraminifer. Tyvärr hade jag då ännu ej
blicken öppen för det problem, som nu här behandlats, och de
ifrågavarande foraminiferexemplaren bortkastades utan närmare
granskning. Senare under loppet af samma sommar kom jag att
skrapa på Östersjödjupen och frapperades då af likheten mellan
sedimenten på dessa lokaler och på Borghiladjupet. Samma år
(1897) publicerades också PETTERSSONS och EKMANS skildring af
Borghilafjordens hydrografi, däri de skrifva:1
»Denna lilla men djupa försänkning uti det inre fjordsystemet
norr om Oroust är afstängd vid 25 meters djup, och
vattenmassan nedanför denna nivå är så stagnerande, att syrehalten med ett
slag sjunker ned till o, under det vattnet för öfrigt är alldeles
homogent i afseende på salthalt, temperatur och kväfvehalt. Den
fullständiga bristen på syre motsvaras af en abnormt stegrad
kolsyrehalt af 50 kbcm. på litern. Det vore i hög grad intressant att
förnya upplodningen af denna håla och, i fall vattnet fortfarande
visade samma syrebrist, genom djupdraggning förvissa sig om,
huruvida organiskt lif i någon form (t. ex. af bakterier) förefinnes
nedom de afspärrande bankarnes nivå.»
»I Borghilafjordens djupvatten fanns af vår expedition ingen
plankton».
Kombineras denna framställning med fyndet af en foraminifer
i Borghilafjordens bottenslam, skulle däraf framgå, att en
hafs-protozo kan lefva ännu i ett vatten, hvars syrehalt är så ringa, att
den ej kan påvisas medelst hydrografens analytiska hjälpmedel.
Jag har anfört detta endast såsom ett observandum för kommande
undersökningar, hvilka i detta fall tydligen äro af nöden.
i P£TTERSSON och EKMAN, De hydrografiska förändringarne inom Nordsjöns och
Östersjöns område undertiden 1893-97. K. V. A. Handl. Bd. 29, N:o 5, sid. 43. 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
