Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om farleden till Uppsala och Fyris-åns reglering. Af Gustaf Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FARLEDEN TILL UPPSALA OCH FYRIS-ÅNS REGLERING. 3/5
ägde Almarestäk, samt då varit ett befästningsverk. För dessa
biskopar var det nämligen under den oroliga unionstiden af vikt
att från Stäkes-ön, hvaröfver vägen ledde från Bergslagen, kunna
utestänga väster ifrån kommande fiender.
Härmed må emellertid vara huru som helst. Af denna graf
finnes numera föga kvar. Största delen däraf fylldes nämligen åren
1851 -1853, då Dalkarlsbacken omlades, och det lilla, som därefter
återstod, fylldes då järnvägen mellan Stockholm och Västerås
byggdes. Under båda dessa företag hade jag i egenskap af
kontrollerande ingeniör tillfälle att taga närmare kännedom om där
rådande förhållanden.
Den norske häfdatecknaren P. A. MUNCK och den svenske C.
G. STYFFE hafva båda antagit, att det var vid Ryssgrafven, som
den norske konungen OLOF HARALDSSON verkställde den af SNORRE
STURLESON omnämnda utgräfningen ur Mälaren. Att emellertid
denna försiggick i den då bildade Söderström i Stockholm, har af
mig framhållits i Historisk Tidskrift år 1893 i en uppsats kallad
»Hvarest gräfde sig Olof Haraldsson ut ur Mälaren?», och den
tillfredsställelsen har sedermera kommit mig till del, att STYFFE gifvit
mig rätt.
Vid Ryssgrafven, som ligger ofvan Almarestäk och i närheten
af Kungsängens järnvägsstation, finnes likasom vid det senare
stället en pegel, hvilkas nollpunkter äro af Generalstabens topografiska
afdelning afvägda och hänförda till slusströskeln i Stockholm. På
dem afläsas genom föranstaltande af Nautisk-meteorologiska byrån
vattenstånden, hvaraf fallets höjd vid Almarestäk kan utrönas.
I stället för den vid Ryssgrafven 1839 påtänkta
vattenafled-ningen, hvilken befanns kräfva alltför stora kostnader, fördjupades
det väster om Slottsholmen förut varande afloppet. Till detta
arbete samt en upprensning i Erikssund anvisades ett statsbidrag
af 8 ooo rdr b:ko.
Samfärdseln öfver Almarestäk besörjdes ännu till början af
i8ootalet medelst färjrodd, hvilken tidsödande och obekväma
anordning först 1804 utbyttes mot en bro, som, byggd af grefve S.
AF UGGLAS, ej blott var ett vidunder i brobyggnads väg utan
därjämte inkräktade ganska betydligt på det redan förut trånga
afloppet. Den refs först på i86o-talet, då den nuvarande
landsvägsbron byggdes på samma ställe som den forna färjleden.
Järnvägsbron strax där nedom byggdes flera år senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
