Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Sjöforskningar i Lappland. Af K. Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
östra sidan, helt och hållet inom urbergets område.[1] För att om
möjligt söka utröna sammanhanget i dessa företeelser, liksom äfven
för att i någon mån kunna bestämma den sista isrestens och
iskantens läge i dessa trakter under det senglaciala skedet af vårt
lands kvartära utveckling, har jag företagit öfver 1 000
djuplodningar i de lappska sjöarna. Med stöd af dessa mätningar skall
jag här lämna en öfversiktlig framställning af de undersökta
sjöarnas djupförhållanden och af en del företeelser, som därmed kunna
stå i sammanhang.[2]
Malgomaj. I allmänhet sträcka sig de lappska sjöarna i
riktning från nordväst till sydost och äro flodsjöar, d. v. s.
genomflytas af de älfvar, som rinna upp på högfjällen och sedan i sydostlig
riktning söka sig väg till Bottenhafvet. Ofta uppträda på detta
sätt hela system af sjöar eller sjökedjor, sammanbundna genom
älfloppen. Från den 40 kilometer långa Kultsjön mellan Mars- och
Borgafjällen rinner Saxälfven 35 kilometer åt öster och faller
därefter ut i Malgomaj, den största och betydligaste af
Ångermanälfvens stora nordliga källsjöar. Malgomaj utgör
hufvudbeståndsdelen af den sjökedja, som sedan fortsätter åt sydost intill
Ångermanälfvens utlopp ur Volgsjön.
Sjön är belägen 340,8 m. öfver hafvet, har en längd af 36 km.
och visar en svag S-formig böjning på midten; dess stränder
fortlöpa parallellt med hvarandra, äro i allmänhet tätt skogbevuxna
och äga mjuka, vackra former. Sjöns bredaste ställe är 3 km.
Södra stranden är i regel något högre än den norra och utgöres
ända från byn Skansholmen i sydost och sedan vidare mot
nordväst af siluriska bildningar. Vid norra stranden återigen skjuter
urbergsområdet fram mot väster som en smal kil ända till byn
Rekansjö, hvarför formationsgränsen sålunda här är att förlägga
på själfva sjöbottnen i sjöns midt på en sträcka af nära 20 km.
Från Rekansjö norrut äro båda stränderna under en sträcka af 7
km. sammansatta af siluriska bildningar. På åtskilliga ställen
finnes äfven kalk, särskildt vid den s. k. Granhöjden S. och SO. om
byn Strömnäs på sjöns södra sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
