Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om maritim anpassning. Af Rudolf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antipelagiska lapparne. Men äfven här stöta vi på enstaka
undantag som rubba regeln. Anmälaren vill endast påminna om de
»arktiska högländarne» (för att använda upptäckarens, den äldre
Ross’, något oegentliga beteckning) uppe vid Smiths sund, hvilka
vid upptäckten 1818 saknade både kajak och umiak (tydligen af brist på
virke) och trodde sig vara de enda människor i världen - alltså
ännu ett fall af förlorad »sjöduglighet», till dem som författaren
angifver från Kanarieöarna, Tasmanien och Madagascar.
Det är eljest mycket sällan man kommer på professor von
Schwerins med underlåtenhetssynder. Måhända är det en sådan,
att de sjövana laskarerna icke omnämnts på Indiens konto.
Författarens omdömen röja, som man kunde vänta, den mogne
geografiske tänkaren. Blott någon enstaka gång skulle man vilja
försöka en justering. När författaren alltså talar om Venedigs
naturliga förutsättningar för en stor nautisk roll och därvid med
häntydning på strandens lagunbildning säger, att en dylik
»inomskärsseglats tydligtvis var liksom särskildt ägnad att uppfostra ett
folk till sjöduglighet» (sid. 23), så har man svårt att förena detta
omdöme med anmärkningen å sid. 17 följ., att den grekiska
arkipelagen med sina nära landsikten var »långt ifrån gynnsam» för en
»jämnt fortskridande utveckling af nautiken»; det synes, som om
en lagunkust icke i detta afseende skulle äga några företräden
framför en rik övärld. Författaren, som visat en så skarp blick för
hemligheten i feniciernas historiska insats, tyckes hafva förbisett
att veneternas maritima roll främst hvilade på samma förutsättning,
det gynnsamma världsläget.
Äfven på andra ställen synes författaren i någon mån
undervärdera lägets betydelse för sjöfolken. Sålunda förklaras
kapholländarnes förvandling till »antipelager» å sid. 71 endast genom
bristen på timmer, hamnar och trafikabla floder i det nya hemlandet;
det kunde hafva tillagts, att de i Sydafrika funno sig i saknad af
moderlandets mest utmärkande egenskaper i ifrågavarande
hänseende: »interpenetrationen» af land och vatten, motliggande kust
och främst läget i ett lokalt samfärdselcentrum. På samma sätt
kunde vid granskningen af den nordamerikanska pacifikkusten (sid.
96) jämte den ogynnsamma konfigurationen af kustlinjen påpekats
bristen på lockande motland samt belägenheten »i ryggen» på ett
kulturcentrum - för att begagna författarens egen fina
anmärkning om Saharakusten (sid. 56).
Det vill för öfrigt synas anmälaren, som om författaren något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
