420 (Ymer / Årgång 21 (1901))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om maritim anpassning. Af Rudolf Kjellén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverdrefve »sjödugligheten» hos den stora amerikanska unionens
nuvarande befolkning, om man nu kan tala om den som en enhet
i detta fall (sid. 95, not 6). 200 000 fiskare är väl icke så mycket
på en så lång kust, och de ståtliga siffrorna för denna rika stats
handelsflotta träffa knappast kärnpunkten i frågan. Dem till trots
torde det vara ett verkligt bekymmer hos de betänksamme inom
unionen, huru man i längden skall kunna rekrytera de jätteflottor
som den nuvarande imperialistiska kursen kräfver, då man redan
nu icke har allt för godt om dugligt sjöfolk inom egna gränser.
Anmälaren vill i detta stycke hänvisa till anmärkningarna i
Deckerts tankerika uppsats om »Die Nordamerikanische Union als
Weltmacht» (sid. 432 f. i Hettners Geograph. Zeitschrift 1900).

Föreliggande afhandling, liksom professor von Schwerins arbeten
i allmänhet, kryddas af en massa små anmärkningar, notiser och
infall, som gifva arbetet en starkt subjektiv prägel och ej sällan
äro af stort intresse, men också flerstädes locka till motsägelse
(t. ex. oppositionen mot indelningen i världsdelar). Vi kunna
emellertid icke här upptaga sådana strödda omdömen till diskussion.
Endast det måste säges, att den formella behandlingen af ämnet
icke står i jämnhöjd med forskningen; stilen är vårdslösad, och
man saknar här och där en vetenskaplig precision i uttryckssättet.[1]

De svagheter anmälaren sålunda trott sig finna i föreliggande
arbete kunna sammanfattas i det omdömet, att afhandlingen är
något hastigt hopkommen. De finna också sin tydliga förklaring
i arbetets karakter af tillfällighetsverk vid en akademisk promotion.
Och de kunna ej i någon väsentlig mån undanskymma arbetets
betydelse som ett värdefullt tillskott till vår magra antropogeografiska
litteratur.

[1] Då författaren sålunda å sid. 4 framställer »sjödugligheten» såsom betingad
främst af kustens beskaffenhet och befolkningens kulturella ståndpunkt, så bör det
senare utbytas mot nautiska anlag. Det är icke kulturgraden i och för sig, i alla.
händelser icke den allena, utan det är kulturtendensens speciella riktning åt nautiska
håll som här är afgörande. - Å sid. 3 betecknas som historielösa naturfolk de som
»icke förmått frigöra sig från naturmakternas inflytande», och på sid. 5 framställes
detta inflytande som aftagande i jämn proportion med kulturens stigande. Detta är
nog icke författarens verkliga mening. Intet folk kan lösa sig från naturens inflytande,
men väl kunna folken frigöra sig från dess öfvermakt. Och den stigande kulturen
aflägsnar visserligen människan från naturen på ett sätt, men för henne å andra sidan
i ett ökadt beroende af naturförhållandena såsom näringskällor. Englands samlade
kultur är utan tvifvel, som Ratzel någonstädes anmärker, i våra dagar mera beroende
af landets stenkols- och järnskatter än för ett sekel sedan.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ymer/1901/0438.html

		Ymer / Årgång 21 (1901) / 420 (1882) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|