- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
423

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om maritim anpassning. Af Rudolf Kjellén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under senaste generation den nya uppblomstring, som redan kan
uppvisa af japaner själfva startade och bemannade trader såväl på
Europa (London och Odessa) som på Australien och Amerika.

Det intressantaste i denna utveckling är kanske det faktum,
att af brottet af 1500-talets nautiska tendenser i Japan är att
tillskrifva ett inflytande af medveten statskonst, sjogunen Jejas’ system[1].
Ett annat exempel (fast i motsatt riktning) på en historisk persons
ingripande i ett folks ställning till hafvet se vi i Portugals historia,
där som bekant Henrik Sjöfararen mäktigt bidrog till en
öfvergående sjöfartsblomstring.

Sådana företeelser gifva vid handen, att äfven politiska faktorer
influera på graden af nautisk prestationsförmåga. Författaren
anmärker också på ett ställe (sid. 41, n. 1), att man kan finna en allmänt
utbredd likgiltighet för hafvet under en viss period i den europeiska
medeltidshistorien, då uppmärksamheten mera riktades åt
landtbruket. Så är det nautiska anlaget blott ett bland många, och dess
utveckling dämpas eller befordras af rent historiska omständigheter:
allmänna tidsströmningar (märk äfven belägenheten »i ryggen» på
historiskt belysta lokaler, se ofvan), konjunkturer af olika slag (märk de
skandinaviska folkens afsmak för sjön efter vikingatågen), personliga
initiativ, tillfälliga inflytelser såsom fruktan för sjöröfvare (England
under vikingatiden, Yucatan allt sedan flibustierernas hemsökelser,
sid. 98, n. 4, Sardinien sedan riffpiraternas tid, sid. 27) m. m.

Folkanlag och naturomgifning äro således icke de enda faktorer
som bestämma ett folks »sjöduglighet». Men de äro visserligen
de förnämsta, och slutfrågan inom hvarje antropogeografisk
undersökning blir alltid den, hvilken af dessa bägge faktorer framstår
som den starkare.

Författaren tvekar icke att ställa sig på deras sida, som
tillerkänna naturen öfvermakt. Anmälaren nöjer sig vid detta
tillfälle med att ur författarens material plocka fram några starkt
framträdande bevis på hvardera faktorns inflytande.

De naturfaktorer, som här spela gynnsamt in, äro i främsta
rummet en rik kustutveckling (arkipelag, fjord- eller riaskust,
lagunstrand o. d ) med naturliga hamnar. När vi finna särskildt framstående
nautiska egenskaper hos dalmatier och etrurier gent emot
grannarne, hos sydkineser framför landsmännen i norr, hos bissagos och


[1] Äfven det nuvarande uppsvinget står i skuld hos politiken, för så vidt som det
stora rederibolaget »Nippon Jusen Kaisja» har ej mindre än bortåt 10 mill. kr. årlig
subvention af japanska staten; se Busley, Der Kampf um den Ostasiat. Handel, 1898, sid. 26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free