Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKA SPRÅKETS NUVARANDE UTBREDNING I VÄRMLAND. 17
Någon praktisk nytta af finskan hade man ju icke heller; vid vissa
tillfällen kunde det visserligen vara af en viss betydelse att ha det
gamla språket till hands som ett slags hemligt språk, som ingen
utanförstående kunde förstå, men eljest hade man ingen användning
fôr det. Finska böcker och tidningar förstod man blott med
svårighet eller ofta nog icke alls, detta till följd af den stora mängden
af lånade eller nybildade kulturord, som det nyare finska
litteraturspråket innehåller och som bildats eller inkommit i detsamma efter
den tid, då förbindelsen mellan Värmlandsfinname och moderlandet
afbröts. I följd af den afskildhet, i hvilken Värmlandsfinname
lefvat, har deras finska dialekt för öfrigt bibehållit åtskilliga
ålderdomliga drag, som äro af icke obetydligt vetenskapligt intresse.
Den öfverensstämmer närmast med de finska dialekter, som talas
i Savolax, och är ett utmärkt hjälpmedel för bestämmandet af de
savolaxiska språkföreteelsernas ålder; om dessa förekomma både i
Värmland och Savolax, är det ju sannolikt, att de utbildats före
finnames utflyttning till landet väster om Bottenhafvet.
Äfven i folkloristiskt afseende är det finska Värmland
intressant Man har här upptecknat icke så litet af finsk folkpoesi,
hvilken medförts ffån det gamla fosterlandet och som därför kastar ljus
öfver beskaffenheten af de motiv, som behandlades af den finska
folkpoesien vid tiden för Värmlandsfinnarnes emigration. Särskildt
har man här funnit värdefulla bidrag till den rätta förklaringen af
myten om det underbara redskapet sampo, hvilket spelar en stor
rol i Kalevalasångema.
Rörande antalet af dem, som ännu förstå och tala finska i
dessa trakter, kan jag knappast våga en gissning — inom Sverige
är det möjligen några få hundratal, inom Norge några få tiotal.
Man får visserligen ofta höra uppgifter, att det här uppe finnes
flera tusen finnar, och den rent svenska eller norska befolkningen
betecknar gärna en stor del af folket i dessa och andra
närgränsande trakter såsom finnar och finsktalande. Undersöker man
förhållandet något närmare, finner man emellertid, att dessa »finnar»
visserligen antropologiskt sedt äro af mer eller mindre ren och
oblandad finsk extraktion, men att de i allmänhet fullständigt glömt
sina förfäders språk eller också endast känna några få ord och fraser
af detsamma. Tillförlitliga uppgifter om finskans nuvarande
utbredning kan man erhålla endast af de finsktalande själfva, och det är
uteslutande på grundvalen af sådana personers samstämmande
uppgifter, som bifogade karta (Tafl. i) blifvit utarbetad. Materialet till
Ymur IÇ02. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
