- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
107

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bölja sina arbeten tidigare än vi. Vi ha äfven måst inskränka våra
arbeten under utresan till det minsta möjliga; vi ha likväl utom
regelbundna meteorologiska observationer utfört några zoologiska skrapningar,
en djuplodning, ett antal hydrografiska serier till 500—1 000 meters
djup samt hela tiden genomgående 4 gånger i dygnet tagit plankton- och
vattenprof.

Vår plan, sådan den nu föreligger, är följande. Från Staten Island
går färden söderut, på så sätt att vi allt efter vindförhållandena passera
Syd-Shetlandskedjan mellan ostspetsen af King George-ön samt 61° 30’
v. 1. Här göres en kortare landning för vetenskapliga studier, hvarefter
färden ställes mot trakten af Orleans lnlet, där vi vilja försöka att tränga
genom eller i hvarje fall rekognoscera terrängen i och för möjligheten att
afgöra, om Palmer Land sammanhänger med Graham Land. Härifrån
gå vi ginaste väg till Larsens forna landningsplats vid Kap Seymour,
vår viktigaste punkt för förberedande studier. På en väl synlig plats
uppreses här en varde med berättelse om expeditionens verksamhet och
framtidsplaner. Därjämte nedlägges en mindre depot för förekommande fall; i
händelse af olyckstillfälle är nämligen afsikten att först draga oss
tillbaka hit.

Därefter börjas det egentliga geografiska forskningsarbetet med en
färd längs kusten af Konung Oscars land. Våra sannolikaste
landstig-ningsplatser, där vardar om möjligt uppresas, äro Robertson-ön, Kap
Fram-naes samt en plats så nära som möjligt söder om 67° s. br. Vi
framtränga här så långt som möjligt; möter is tidigt, vända vi oss åt öster
för att där söka komma längre fram. Vinterstationen anlägges på den
sydligaste plats, där detta med trygghet kan ske; möjligen blifva vi dock
tvungna att välja en plats så nordligt som mellan Kap Seymour och
Kap Framnaes.

Kring slutet af mars torde »Antarctic» vara åter i Port Stanley. De
följande 7 månaderna komma att användas dels för arbeten kring
Falk-landsöarna och Eldslandet, dels för åtminstone en längre expedition till
Sydgeorgien och eventuellt Sandvichsöama, afsedd dels för hydrografiska
studier, dels för studier rörande hval- och sälfångst. I början af
november går färden åter söderut, och underrättelser om expeditionen och
vinterpartiet kunna då väntas öfver Montevideo i slutet af februari eller början
af mars år igo3.

Föreläsningar och öfningar vårterminen 1902 vid svenska
universitet och högskolor öfver ämnen, som falla inom Sällskapets verksamhetsfält.

Göteborg. Professor R. Kjellén föreläser 2 timmar i veckan
Entv-pas politiska geografi och statistik, t timme Sveriges fysiska geografi.

Lund. Prof., frih. H. H. von Schwerin föreläser 2 timmar i
veckan Europas geografi, i timme fysisk geografi.

Stockholm. Docenten Gunnar Andersson föreläser å Stockholms
högskola I timme i veckan fysiologisk växtgeografi. — Prof. O.
Montk-lius föreläser 1 timme i veckan å Nationalmuseum om liftet i Svutfi
under hednatiden (våra förfäders gudatro och världsåskådning).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free