Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Mattsson i Nordanåker var född 1597 och dog år 1700.
Han hade gått i fält i yngre dagar, som korporal förlorat sin högra
arm i Karl X:s tid, sedan varit underofficer på Upplands regemente.
Hans hustru, äfven från Nordanåker, lefde till 95 års ålder. Fem
söner föddes dem från 1653 till 1660 i Nordanåker. En af dessa
blef änkedrottning Hedvig Eleonoras befallningsman på Strömsholm
och stamfar för talrika prästerliga, civila och militära ättegrenar
med namnet Norberg. Två kommo till Finland som
egendoms-bestyrare för De la Gardieska och Wredeska gods. Den yngste,
Johan, skref sig Nordberg, sedan Nordenberg. Han var en
öfver-lägsen man inom sitt verksamhetsområde och lefde till åttio års
ålder. Flera af de Wredeska gods, han förvaltat, förvärfvade han
också, bland dem Frugård i Mänsälä socken i Nyland, som ännu
är i hans efterkommandes ägo. Han räddade sig med familj och
husfolk från pesten 1710 genom att lasta ett fartyg med lifsmedel
och sedan med de sina segla omkring i Östersjön, tills vintern kom.
Då gick han i land på Aland och for därifrån till Stockholm, sedan
pesten upphört. Han var den förste som i Finland införde
potatisodling. Och hans framgång som jordbrukare var så stor, att
allmogen ansåg honom trollkunnig. Regeringen anförtrodde honom
öfveruppsikten öfver salpetersjuderiema i Nyland, men någon annan
statstjänst hade han icke.
Efter bortseglingen från Nyland 1710 torde han knappt ha
återvändt dit förrän efter »stora ofredens» slut 1721. Sina två
äldsta söner sände han 1712 från Stockholm till Uppsala, hvarifrån
den äldre, Anders Johan, 1716 gick till armén, antagen som volontär
vid fortifikationen. Han var med vid Fredrikshald 1718. Till
fortifikationen gick äfven yngre brodern, Karl Fredrik, född 1702, och
nästan uteslutande använd vid fortifikationsarbeten i Finland. Båda
bröderna tillhörde Vetenskapsakademiens första uppsättning 1739,
båda anmälde sig efter 1743 års riksdag att varda adlade, hvarom
då ansöktes såväl hos ridderskapet som hos regeringen, men först
vid Adolf Fredriks kröning 1751 erhöllo de det adliga namnet
och tillträde till riddarhusets förhandlingar. På det politiska fältet
har ätten Nordenskiöld vida mindre lyst än på det militära, senast
på det vetenskapliga. Tre friherrliga Nordenskiöldar hugfästa på
riddarhuset sådana bedrifter.
Karl Fredrik Nordenskiöld var en stor landtekonom, införde
förbättrade sågverk, förfinad fårafvel och ökade genom sina
industriella företag sina underhafvandes och sockenbors välstånd. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
