Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan hunnit hem till Frugård, när han mottog kallelsen,
dagteck-nad den 8 december 1858. Nu måste han förhandla med grefve
Berg om erhållande af pa6s, enär svårigheter gjordes af
underordnade. Promotionskatastrofen kom nu åter till tals, och då den
unge doktom förklarat, att han aldrig skulle ångra hvad han sagt,
hvartill grefven syntes benägen att nu ge honom tillfälle, »svarade
von Berg» — skrifver Nordenskiöld — »något häftigt: Sie werden
Ihren Pass bekommen aber Sie köimen von Finland Abschied
neh-men, dafür werde Ich sorgen». Och så länge grefve Berg
»regerade» i Finland, vägrades Nordenskiöld passvisering af ryska
legationen i Stockholm, till och med när han, kallad till sin moders
dödsbädd, anhöll om sådan vid nyårstiden 1860.
Det var honom pålagdt att inom 14 dagar efter samtalet med
generalguvernören ha lämnat Finland, och han gaf sig af i slutet af
december. Under vägen gjorde han ett intressant fynd af mineralet
tantalit på en ny fyndort. Sedan gick han öfver Alands haf,
delvis på skridskor, och fick på en dag tre kalla bad ända till halsen.
Detta bekom honom ingenting. Men följande sommar, när han
färdades i mineralogisk tjänsteresa genom Dalarne och Jämtland,
insjuknade han så häftigt i en bondgård vid Storsjön, att både han
och det vänliga gårdsfolket trodde, att hans sista stund var kommen.
Men ungdomen segrade, och obruten hälsa var honom sedan i mer
än fyrtio år trofast följaktig.
Det mineraliekabinett, hvars vård han öfvertog vid ingången
af 1859, hade så trångt utrymme, att det ej kunde uppställas. Den
nya lokalen blef ej färdig förrän 1865, och ett år därefter kunde
det öppnas för allmänheten. »Det har sedan» — skrifver
Nordenskiöld 1877 — »varit mitt oaflåtliga bemödande att föröka museet
ej allenast genom köp från mineraliehandlare, utan framför allt
genom resor till Skandinaviens förnämsta mineralfyndorter. . .. Till
följd af den skandinaviska halföns utomordentliga rikedom på
egendomliga och märkvärdiga mineralier, har det på detta sätt, med
tillhjälp af de i vissa riktningar värderika samlingar, som från
Mo-sanders tid förefinnas, lyckats att göra det mineralogiska museet
i Stockholm till ett af de mest betydande i Europa». Som en
särskild specialitet för hans samlamit torde här böra omnämnas
meteoriter, för hvilkas tillvaratagande inom landet han var
oaflåt-ligt verksam, och hvilkas studium, på in- och utländska fyndorter, så
småningom hos honom grundläde en från det nu gällande
kosmo-grafiska systemet afvikande uppfattning af jordens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
