Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beeren-Island och efter ett par dagars undersökningar på denna ö
till Spetsbergens sydvästra kust, därifrån till den sydöstra och
nordligt uppåt den västra, tills ett möte med ett stort antal
skeppsbrutna fångstmän och sjömän, hvilka måste upptagas, tvang Axel
Thordsen att återvända till Tromsö, dit de återkommo den 13 sept.
Hufvudändamålet med resan var dock vunnet, i det undersökningarna
om en gradmätnings utförbarhet hunnit afslutas.
Nu var Nordenskiöld en i hela den lärda världen celeber man,
och kallelser till medlem i lärda sätlskap begynte ingå ifrån alla håll.
Han hade gift sig 1863 och samtidigt fått bostad i
Vetenskapsakademiens hus, där han förut hade sitt laboratorium och sitt
museum. Från 1863 var han en följd af år lärare i kemi vid
krigshögskolan, i 1865 — 66 års riksdag deltog han som medlem af
riddar-huset och nedlade sin röst i urnan för det kungliga
representationsförslaget; 1865 bereste han ånyo Finlands mineralfyndorter, 1866
Värmlands och Dalames och var juryman vid allmänna
industriutställningen i Stockholm; afreste 1867 till Paris i vetenskapligt
uppdrag af regeringen, studerade världsexpositionen och utvidgade
sina personliga bekantskaper bland Frankrikes vetenskapsmän. Men
under allt detta förberedde han en ny polarfärd.
Nordenskiöld hade goda skäl att antaga, att yttranden som
åtföljt riksdagbeslutet 1863 om anslaget till 1864 års expedition
vore liktydiga med att ytterligare anslag för arktiska expeditioner
icke vore att förvänta. Men han ägde i Göteborgs landshöfding,
grefve Ehrensvärd, en varm vän, och hade en god erfarenhet om
göteborgska affärsmäns villighet att understödja vetenskap och konst.
I skrifvelse till Ehrensvärd framlade Nordenskiöld på våren 1S68
sin plan för en ny expedition till Ishafvet och inom några dagar
voro för densammas utförande 21 300 kr. tecknade som enskilda
mäns bidrag. Nu blef äfven regeringen intresserad för saken;
postverkets ångare Sofia med öfver- och underbefäl samt delvis
manskap ställdes till Nordenskiölds förfogande, med utrustning och
pro-viantering från flottans förråd, mot särskild godtgörelse, kaptenen
frih. F. W. von Otter utsågs till Sofias befälhafvare och löjtnanten
L. Palander till sekond, forskningsfärden betraktades som en af
flottans årliga öfningsexpeditioner, i hvilken dock endast frivilligt
anmälda skulle deltaga. Mer än 150 matroser och båtsmän anmälde
sig. Ett liknande förtroende möttes i alla samfundslager. Sju
vetenskapliga deltagare bereddes tillfälle att medfölja. Från
Göteborg utgick »Sofia» på sin nordliga färd den 7 juli 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
