- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
143

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bekostnad utrustat. Nâgra mil söder om Beeren Eiland kommo
de in i driftsen, som gjorde ön otillgänglig. Den 18 nåddes
Hornsund: »Utflykter gjordes åt alla håll, traktens geognosi beskrefs,
glacierema bestegos, moränerna undersöktes och reffelprof
samlades, och tillika draggades med mycken framgång på olika djup,
ända till hundrade famnar.» Den 28 seglade de till Belsund och
ankrade följande dag vid Midterhuken. Afsikten att lämna fjorden
den 6 juli hindrades genom motvind och stiltje, hvarför man i
stället ankrade i (den numera af Frithiofs glacier förstörda)
nordhamnen, där man stannade till den 24. Den 28 anlände
expeditionen till Greenharbour i Isfjorden, som åter lämnades den 2
augusti, då man styrde norrut och kom så långt som till mellan
Xorsköama och Cloven ClifF på Västspetsbergens nordkust.
Därefter gick man åter mot söder, Magdalenabay och Englishbay
besöktes, och i Adventbay i Isfjorden uppehöll man sig från den 16
till den 22. Det var meningen att därifrån begifva sig till
Tusen-öama, söder om Edges land (Stans Foreland), men af en ostlig
storm tvingades expeditionen att i stället sätta kurs på
Hammerfest, som nåddes den 28 augusti.

Af denna expeditions resultat vill jag här endast omnämna
det, som af Nordenskiöld själf framhålles såsom viktigast på det
af honom representerade forskningsområdet, nämligen fyndet af
tertiåra växtförsteningar i Belsund, »början till de omfattande
samlingar på detta fält, som af de svenska arktiska expeditionerna
blifvit hembragta och som i Heers erfarna hand lämnat så viktiga
nya bidrag till kännedomen om vårt jordklots forna geologiska
historia» |i).

Det till färden använda fartyget synes ej varit något
fångst-fanyg, efter hvad Nordenskiöld vid ett senare tillfälle yttrat,
nämligen att »Torells första expedition disponerade en vanlig
fiskarskuta, byggd på klink, hvilken redan vid ankarets lättande i
Tromsö var läck».

Att segla med en dylik skuta till Spetsbergens västkust på
sommaren, då ingen nämnvärd is möter, medför naturligtvis ingen
särskild risk, och själf har jag 1870 gjort resan på en sådan.
Läckage på träfartyg, i synnerhet äldre, är ju oundvikligt och har
intet att betyda, så snart det håller sig inom rimliga gränser.

Ehuru de resultat, som på olika områden vunnos under
expeditionen 1858, måste betecknas såsom synnerligen goda, torde dock
dennas största betydelse ligga däruti, att den gaf uppslaget till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free