Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på västra sidan af Jalmal, där man bland annat iakttog en stor
samojedisk offerhög, uppbyggd af ej mindre än fyratiofem stycken
björnskallar, skallar af ren etc., öfverst med ett par klumpiga
gudabeläten af drifved. Här liksom vid flere af de ställen, där man
förut landat, utfördes en astronomisk ortbestämning, och under hela
seglatsen gjordes undersökningar öfver det allestädes grunda
haf-vets djur- och växtlif, temperaturförhållanden, salthalt m. m. Den
12 augusti möttes is vid 75° 35’, den var dock endast årsgammal,
jämn och icke hopskrufvad, kursen ställdes först långs iskanten mot
öster, därpå söderut mot Jenisseis mynning, och den 15 på aftonen
kastade Pröven ankar i Dicksons hamn.
Härifrån begaf sig Nordenskiöld den 19, åtföljd af Lundström
och Stuxberg samt tre fångstmän, med en medförd nordlandsbåt
uppför Jenissei, medan Pröven under Kjellmans befäl anträdde
återfärden till Norge. Kursen ställdes mot nordväst till ostkusten af
Novaja Semlja något söder om Kap Middendorff, hvarefter kusten
följdes söderut till Matotschkin, som, efter en dags uppehåll vid
Uddebay, nåddes natten mellan den 3 och 4 september. Den 10
hade man passerat sundet, men hemresan fördröjdes af stormigt
väder, så att Pröven först den 3 oktober anlände till Tromsö.
Nordenskiöld hade en lång båtfärd uppför Jenissei, innan han
ändtligen den 31 augusti vid Dudinka (69° 23’ lat) nådde ångbåten
Alexander. Denna var »hvarken passagerare- eller lastbåt, utan
en med ånga ffamdrifven flyttbar handelsbod, öfver hvilken högsta
befälet fördes af en fryntlig och vänlig handelsman, som tydligen
ej befattade sig synnerligen mycket med sjömannagöromålen, men
desto mer med handel och varor, och som äfven af besättningen
sällan benämndes kapten (kapitan), utan oftast husbonde (hosain).
Själfva fartygets inredning svarade mot denna anordning. Hela
försalongen var inredd till handelsbod med hyllor för varorna längs
med väggarna, sedvanlig disk m. m.» (12). På släp hade ångbåten
två lodjor, nästan af samma storlek som ångbåten själf, afsedda
för transport af den inköpta och saltade fisken, hvartill kommo en
mängd större och mindre pråmar och båtar, afsedda för
kommunikation med land, äfvensom Nordenskiölds nordlandsbåt.
Ångbåten eldades med ved; talrika uppehåll måste göras för intagande
af bränsle samt för handel med invåname; ångmaskinen var svag,
strömmen ofta strid, och därför dröjde det en hel månad, innan
Jenisseisk uppnåddes (den 31 september). »Under dylika
förhållanden skulle de flesta ångbåtsresande blifvit otåliga och missnöjda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
