Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passagen skulle kunna upprepas, vore en dumhet; under gynnsamma
isförhållanden torde den kunna utföras på ett år, under
ogynnsamma torde den däremot kräfva två eller kanske tre. På grund
af denna osäkerhet kan man svårligen hoppas, att vägen skall blifva
af praktisk betydelse(l7).
Det dröjde icke mer än tre år efter Vegas hemkomst förrän
Nordenskiöld företog en ny polarfärd, denna gång till Grönland,
hvilket han själf betecknar såsom »det först kända, det mest
pittoreska, det för historikern, naturforskaren och etnografen mest
intressanta af alla polarländer. Här möter forskningsfararen på
haf-vet isslott, större och mer underbart gestaltade än i någon annan
del af norra hemisferens polarhaf, och i inlandet inlandsisens farliga,
storartadt ödsliga öken, en trogen bild af naturförhållanden under
förgångna tider i vårt eget land. Vid kusten åter är han i tillfälle
att ur den söndersplittrade klippans barm framleta urkund på
urkund från en annan tid, då jordländernas rätta paradis måhända
varit här till finnandes. Slutligen möter oss här en infödd befolkning,
hvars barnsligt naiva seder, lefnadssätt och sinnelag fängslat alla,
som med den kommit i långvarigare beröring» (18).
Afsikten med denna expedition var i första rummet att företaga
en vandring öfver inlandsisen till kontinentens inre, detta för
afgöran-det af frågan, huruvida isen verkligen sträckte sig öfver hela landet,
eller dettas inre tilläfventyrs vore isfritt, något som Nordenskiöld
ej ansåg osannolikt- Vidare skulle om möjligt ostkusten undersökas,
särskildt med hänsyn till frågan om »österbygdens» belägenhet
därstädes, nytt material till snö- och isfloran insamlas, de växtförande
lagren vid Wajgattet undersökas af en medföljande specialist och
för öfrigt zoologiska, botaniska, geologiska och hydrografiska
arbeten m. m. utföras.
Expeditionen bekostades helt och hållet af Oscar Dickson,
men regering och riksdag biföllo Nordenskiölds anhållan att för
densamma utan assuransskyldighet eller ersättningsskyldighet i
händelse af förlisning få låna postångaren Sofia, samma fartyg som
användts för expeditionen 1868. De vetenskaplige deltagame i
expeditionen jämte chefen voro: statsgeologen, dr A. G. Nathorst,
geolog och botanist, med. lic. J. A. Berlin, läkare och botanist,
konservator G. Kolthoff och fil. kand. C. W. Forsstrand,
zoologer, studeranden A. Hamberg, hydrograf, bataljonsadjutanten C. J.
O. Kjellström, kartograf och fotograf. Befälhafvare på Sofia var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
