Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin lefnad sysselsatte sig Nordenskiöld med sådana rent teoretiska
utredningar af fysikaliska frågor, hvilka lågo mer eller mindre nära
lians egentliga vetenskap, ehuruvål under senare år sådana bli allt
sällsyntare, i samma mån som såväl tid som håg mera riktas dels
åt rent induktiva mineralundersökningar, dels åt geografiska
problems lösande. Så t. ex. i arbetet: »Försök till en theoretisk
beräkning af den värme, som utvecklas vid förbränning af flytande
organiska föreningar» (1858), »Om temperaturens inflytande på
vattnets förmåga att upplösa salter» (1868), »Om fasta och flytande
enkla ämnens atomvolumer» (1871), »Om kristallvattnets inflytande
på kristallformen» (1873). Äfven om dessa arbeten icke varit af
så stor betydelse för vetenskapens framsteg, så äro de likväl
påtagliga bevis på sin upphofsmans mångsidiga intresse och böjelse
för deduktiva forskningar. Att såsom en förströelse under en
öfver-vintring i de arktiska regionerna försöka framdeducera »ett enkelt
förhållande mellan våglängderna i en del ämnens spektra» vittnar
onekligen om en sällsynt förmåga att finna den tillfredsställelse
som tankearbetet förlänar.
Sedan Nordenskiöld i december 1858, efter att på sommaren
samma år följt Torell på hans första Spetsbergsfärd, kallats till
intendent vid Riksmusei mineralogiska afdelning, öppnades för honom
ett nytt arbetsfält, hvilket han omedelbart, med den för honom
egenartade energien kastade sig öfver. Redan sommaren 1857 hade han
användt för att besöka ett antal svenska mineralfyndorter, och dessa
resor fortsattes sedermera under de år han var hemma af honom
själf och delvis också af afdelningens assistent G. Lindström,
hvar-igenom museets samlingar betydligt riktades. Under sommaren
1859 besöktes Dalames och Jämtlands mineralfyndorter, och
sommaren 1860 bereste Nordenskiöld i sällskap med J. J. Chydenius,
sedermera kemie professor i Helsingfors, södra Norge, därvid
hemförande rika mineralskördar från de bekanta fältspatsbrotten och
grufvoma vid Brevig, Arendal, Kragerö, Kongsberg m. fl. ställen.
Under dessa år, närmast efter hans utnämning till intendent, tog
äfven mineralogiska museets omordnande och nyuppställning mycket
arbete i anspråk. Vid företrädarens, Mosander, död hade
nybyggnaden till Riksmuseets hus nyss påbörjats och mineralsamlingen
var instufvad i tre små rum med så trångt utrymme, att någon
uppställning af samlingen icke kunde förekomma. De för den
mineralogiska afdelningen i museet afsedda nya lokalerna blefvo
färdiga först sommaren 1865, och genom Nordenskiölds energiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
