Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Själf publicerade Nordenskiöld efter denna tidpunkt sina
mineralogiska arbeten oftast i »G. F. F.>, enär de där blefvo fortare
tryckta och mer tillgängliga för fackpubliken än i öfversikten af
Vetenskapsakademiens förhandlingar, där han tidigare brukat trycka
dem. Redan i första bandet af Föreningens tidskrift offentliggjorde
han en uppsats om »Mineralier frän Nohl, nära Kongelf». Det är
äfven här pegmatitgångames mineral, förande sällsynta jordarter,
som fängslat hans intresse, och han beskrifver här ett samarskiten
närstående mineral, som han ger benämningen nohlit. Sedermera
sammanförde Nordenskiöld sina mineralogiska arbeten, som publicerades
i Geol. för. förh., under den gemensamma rubriken »Meddelanden
i mineralogi», af hvilka n:r 1 och 2 förekomma i årgången 1876
och .5 och 4 i årgången 1877. Med år 1878 ändrades titeln till
»Mineralogiska bidrag», med fortsättande af nummerföljden, och fortgår
på detta sätt till 1886, hvilken årgång innehåller de sista
meddelandena under denna rubrik, nämligen n:r 13—17. Innehållet i dessa
meddelanden är ganska olikartadt, i det att däribland förekomma
t. ex. beskrifhingar på meteorer och eldkulor, af hvilka inga rester
blifvit tillvaratagna och som således icke kunnat blifva föremål för
mineralogisk undersökning i egentlig mening.
De tre första af dessa meddelanden äro åter ägnade åt
mineral med sällsynta jordarter från pegmatitgångame. Nordenskiöld
beskrifver torit från en ny fyndort, nämligen fältspatsbrotten vid
Arendal, och ett mineral från Ytterby, som han vill identifiera med
cyrtolit, meddelande analyser på dem båda.1 Vidare beskrifver
han några tantalsyrade mineral, mikrolit och mangan-tantalit från
pegmatitgångame i Utö grufvor. Det fjärde meddelandet (1877),
som är ägnadt åt »nya mineralier från Långban», innehåller
redogörelser för icke mindre än fem nya mineralspecies, däraf några af
högst anmärkningsvärd sammansättning, funna vid nämnda lokal. Det
första är atopit, ett reguliärt kristalliserande kalciumstibiat, stående
nära monimolit och romeit; vidare det egendomliga mineralet
ek-demit, en tetragonalt kristalliserande blyförening med klor och
arse-niksyrlighet af ännu icke fullt utredd sammansättning, hvilket
mineral sedan blifvit funnet äfven vid Harstigsgrufvan i Värmland
(heliophyllit). Så har man de tvenne blysilikaten ganomalit och
hyalotekit, af hvilka det förra är ett tetragonalt kristalliserande
1 Denna cyrtolit har sedermera af Blomstrand beskrifvits såsom ett eget
mineral-species och af honom benämnts anderbergit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
