Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annorlunda förhåller det sig med Vega-expeditionen. Från
förberedelserna till denna färd daterar sig Nordenskiölds egentliga
historiska författarskap. Ingenting kan också bättre än den lysande
framgång, som följde det världsbekanta företaget, ådagalägga af
hvilken vikt det är för upptäcktsfararen att taga behörig hänsyn
till sina föregångares erfarenhet. Sällan har väl planen till ett
geografiskt företag så fullständigt kunnat realiseras som den plan,
hvilken Nordenskiöld inlämnade till konungen i juli 1877. Om ock
lyckliga tillfälligheter och än mer en öfverlägsen nautisk ledning
därvid i sin mån medverkat, så kan dock icke bestridas, att en af
de väsentligaste betingelserna för den vunna framgången var den
såväl på moderna fysiskt-geografiska undersökningar som på
historiska vittnesbörd grundade planläggningen för resan.
Vi hafva här blott att fästa oss vid det sistnämnda momentet.
Den ofvan anförda resplanen är i detta afseende mönstergiltig. Den
däri meddelade kortfattade historiska öfversikten af kännedomen om
Asiens nordkust, som sedan i själfva reseberättelsen fick sin
fullständiga utarbetning, visar huru denna kännedom steg för steg
utvecklats genom engelsmän, holländare, ryssar, norska fångstmän och,
i sista hand, genom Nordenskiölds egna färder öfver Karahafvet.
Det bör härvid framhållas, att för syftet med resplanen, som
naturligtvis i främsta rummet afsåg att ådagalägga det ifrågasatta
företagets utförbarhet, det icke var nödigt att historiskt följa själfva
kartläggningen af de kuststräckor, längs hvilka man skulle framsegla,
utan att det framför allt var af vikt att hopsamla och kritiskt
bearbeta allt hvad man hade sig bekant om isförhållandena därstädes. Från
denna synpunkt erhålla de ryska kartläggningsexpeditionema, hvilka
man har att tacka för allt hvad som före Vegafärden var kändt om
ishafskusten från Jenisseis mynning till närheten af Beringssund, sitt
fulla erkännande. Nordenskiöld framhåller uttryckligen »den
utomordentliga ihärdighet och den motståndskraft mot mödor och
besvärligheter af alla slag, som alltid utmärkt den ryske
polarfara-ren», och påvisar, att de svårigheter de ej lyckades öfvervinna, det
misslyckande hvarför de ofta voro utsatta, hade sin grund i
bristande utrustning, oerfarenhet ej blott om seglats i ett isfylldt haf,
utan i sjömanskap öfver hufvud, samt framför allt däri, att de ej
förstodo att förlägga sina företag till den årstid, hösten, som skulle
hafva möjliggjort ett lyckligare och snabbare framträngande. Ej
heller söker vare sig resplanen eller den sedan utgifha
reseberättelsen i minsta mån undandölja att, tack vare de ryska upptäck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
