- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
270

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna påvisas, så vore den snarast att söka i den bekante
Colum-busforskaren Henry Harrisse’s arbeten. Dennes » Bibliotheca
Ame-ricana vetustissima» var en af de böcker som Nordenskiöld flitigast
anlitade, och han antecknade däri med samlarens tillfredsställelse
sina egna förvärf af sällsynta och dyrbara » Americana». Men
olikheterna mellan Harrisse och Nordenskiöld ligga för öppen dag,
och uppenbart är, att det var den senares egenskap af på en gång
bokvän och naturvetenskaplig författare som betingade den
egendomliga formen i det arbete, som vi här i korta drag sökt
karakterisera.

* *

*



Nordenskiöld hvilade ej, sedan han 1889 fullbordat sin stora
Facsimile-Atlas och fått den utgifven på såväl svenska som engelska.
Alltjämt ökade han sina bok- och kartskatter och följde med vaket
intresse den forskning, inom hvilken han själf gifvit så många
uppslag och som nu på grund af dessa tog ett märkbart uppsving.

Såsom författare återgick han emellertid först till ett ämne,
som sysselsatt honom under en föregående period, nämligen den

meddelade han mig ej dessa förr än de voro i sina hufvuddrag fastställda. Äfven
materialsamlandet var i allt väsentligt hans eget, om han ock i de flesta fall öfverlät
St sitt biträde att efter anvisning anskaffa sådant som han ej själf ägde och ombesörja
den härför erforderliga korrespondensen. Med tacksamhet mottog han äfven alla
anvisningar till källor, som kunde komplettera eller beriktiga hans framställningar, och
att en medhjälpare med fri tillgång till landets största boksamling och som genom
honom inledts på samma forskningsfält, härvid kunde göra honom afse värda tjänster,
hade han knappast behöft särskildt framhålla. Men så ofta medarbetareskapet
omfattade något mera än dylika litteraturhänvisningar och innebar något som kunde anses
såsom frukt af själfständig forskning, ansåg han ej de allmänna tacksägelserna i ett
företal tillräckliga, utan angaf uttryckligen från hvem bidraget till hans arbete
härledde sig. Både »Facsimile-Atlas» och »Periplus» innehålla bevis om att Nordenskiöld
icke ens i småsaker ville lysa med l&nta fjädrar. Det hvari han främst tog biträde i
anspråk var allt som hörde till det tekniska utförandet af hans arbeten: nästan all beröring
med den mängd af typografer, tecknare, xylografer, kartografer och reproduktörer, som
sattes i verksamhet för dessa, gick genom hans medhjälpare. Dock förbehöll han sig
att i sista hand godkänna arbetsprodukten, och han var i afseende därå ej sällan ritt
svår att tillfredsställa. Hvad han minst lade hand vid var detaljgranskningen af de
fotografiska facsimilen ; denna öfverlät han förtroendefullt åt den på hvars noggrannhet
och tekniska förfarenhet han ansåg sig kunna lita och som också för därvid möjligen
begångna fel ensam har att bära ansvaret. Likaledes fordrade han af sin medhjälpare en
noggrann kontroll af alla citat, hvilken var så mycket mera nödvändig som hans egen
handstil var tämligen svårläst och hans manuskript, till följd af talrika ändringar och
tillägg, först sedan de blifvit af renskrifvare kopierade kunde lämnas till tryckeriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free