- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
312

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jämtlands län är den enligt denna beräkningsgrund till och med
ungefär dubbelt så stor som i Kristianstads län, där potatisodlingen
har den största utsträckningen. Detta är så mycket mera
påfallande, som ju potatisen på grund af sin ömtålighet för frost och
emedan den skördas först långt senare på hösten än sädesslagen,
kunde väntas lida mest af de klimatologiska olägenheter, som
enligt det allmänna föreställningssättet skulle hindra jordbruket i
Norrland.

Äfven förtjänar anmärkas, att den finska skördestatistiken visar
lägre komtal än Norrlands (jfr tab. kolumn 3), och att komtalen för
Vasa län äro högre än för de sydligare delame af Finland. Däraf
framgår, dels att jordbrukets större utsträckning i Finland icke
beror på rikare afkastning, dels också att polhöjden icke spelar så
stor roll, som man vanligen föreställer sig.

Man torde mot beviskraften af det ofvan anförda vilja göra
gällande, att de åberopade statistiska data äro alltför otillförlitliga
för att på dem kunna bygga några säkra slutsatser. Då man
känner det sätt, hvarpå de jordbruksstatistiska primäruppgiftema komma
till, så kan en sådan invändning visserligen icke afvisas såsom
alldeles obefogad. Emellertid finnes enligt all statistisk erfarenhet en
viss garanti för att de medeltal, som ur dessa primäruppgifter
erhållas för större områden, icke allt för mycket skilja sig från de
verkliga förhållandena. Åtminstone har man ingen anledning antaga,
att dessa medeltal skulle för Norrland blifva genomgående för höga
och därigenom te sig mera gynnsamma än medeltalen för öfriga
delar af landet; likaledes torde man kunna gå ut ifrån, att
komtalen äro ungefär lika tillförlitliga för de norra som för de södra
delame af Finland. För öfrigt lär man väl få antaga, att den
officiella statistiken trots sina brister ger säkrare ledning än den
enskildes mer eller mindre begränsade och vanligen alldeles
subjektiva erfarenhet.

Om man, i stället för att lägga komtalet till grund för
jämförelsen, beräknar skörden efter afkastningen pr ytenhet öppen åker,
får man, likaledes enligt den officiella statistiken, siffror som i det
stora hela ställa sig lika gynnsamma för Norrland, såsom framgår
af omstående tabell, kolumn 2. Detta resultat synes vid första
påseendet ganska osannolikt, då enligt denna beräkningsgrund en
för Norrland ogynnsam faktor, nämligen sädens jämförelsevis ringa
vikt, som vid korntalsberäkningen icke kommer till uttryck, i detta
fall ingår i siffervärdena. Förklaringen härtill torde, i den mån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free