- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
316

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äfven ora man lade an på att skörda säden till grönfoder, skulle
man icke kunna alldeles undkomma frostskada, emedan denna ofta
träffar grödan på så tidigt utvecklingsstadium, att den icke ens i
form af grönfoder kan ge skäligt utbyte. Det skulle förtjäna tagas
under ompröfning, huruvida ej sådana myrmarker mången gång
kunde bättre tillgodogöras för jordbruket genom uppdämningar och
öfversilning, hvarigenom den naturliga gräsväxten skulle höjas, än
genom utdikningar, som icke göra dem odlingsbara, men i stället
ofta förstöra deras värde som naturliga ängar.

Det nu sagda gäller i främsta rummet de stora myrmarkerna
i de inre delame af öfre Norrland, hvilka mången just vill tänka
sig såsom tacksamma fält för odling och jordbrukskolonisation. Det
skulle kunna med åtskilliga exempel visas, huru dryga penningar
blifvit utan gagn för jordbruket nedlagda på dylika myrmarkers
torrläggning. Utan att vinna tillfredsställande frostffihet vare sig
för dessa myrar själfva eller för deras grannskap, har man däremot
mången gång åstadkommit en försämring af den naturliga
gräsväxten.

Då dessa uttalanden icke äro förenliga med ganska allmänt
gängse meningar, skall man utan tvifvel, såsom i liknande fall
stundom förut skett, söka tyda dem därhän, att de tillkommit för
att motarbeta jordbruksintressena i de åsyftade trakterna. Man
torde emellertid behaga observera, att jag icke velat bestrida, att
odlingsbara myrmarker finnas, ej heller att utdikning i många fall
till en viss grad minskar frostländigheten, lika litet som jag vill
bestrida, att väl planlagda och utförda dräneringar af myrmarkerna
ur skogsvårdens synpunkt kunna vara önskvärda; men jag påstår,
att frostländigheten mångenstädes till en väsentlig del beror på det
topografiska läget och därför icke kan genom utdikning väsentligt
afhjälpas, vidare att den ekonomiska vinsten af en mängd
utdikningar och torrläggningar, som hittills blifvit utförda, är mycket
tvifvelaktig; och jag håller före, att dessa utförts alltför
schablonmässigt och på ställen, där man bort inse, att resultatet icke på
långt när kunnat motsvara kostnaderna. Det må väl vara något
vackert och erkännansvärdt i att bryta bygd och odla mark, om
det också icke skulle ge skälig ränta på kostnaderna; men så
länge ofantliga arealer god odlingsmark i vårt land finnas, hvilka
ej tagits i anspråk för jordbruket, är det väl lämpligare, att odlingen
riktar sig dit, där naturbetingelserna finnas för gynnsammare resultat.
Då de stora myrmarkerna i öfre och inre delame af Norrland lida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free