- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
317

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af frostländighet, då de därtill i allmänhet, med undantag af det
jämtländska silurområdet, sakna tillgång på kalk, och då
arbetsprisen äro nästan dubbelt så höga som i det öfriga Sverige, så
måste det betecknas såsom rena utopier att vilja i någon större
skala basera jordbruk på dem, medan de klimatologiskt samt med
hänsyn till jordmånens beskaffenhet och arbetsprisen så mycket
bättre lottade myrmarkerna i mellersta Sveriges märgeltrakter (t. ex.
norra Uppland) lämnas obegagnade af odlingen.

Det bör, utom hvad som nu blifvit anfördt om de ffostländiga
myrmarkerna, äfven påpekas, att Norrlands klimat på ett annat,
om också mera indirekt sätt är hinderligt för jordbrukets
utveckling. Den del af året, som i Norrland kan ägnas åt
jordbruksarbete, är nämligen betydligt kortare än i det öfriga Sverige.
Man måste därför inom en kortare tid utföra samma arbete, som
man i södra eller mellersta Sverige kan fördela öfver en längre tid,
och blir följaktligen tvungen att under för öffigt lika förhållanden
i större utsträckning använda legdt arbete, något som på grund af
de vanligen höga dagsverksprisen i Norrland blir så betungande
för jordbrukaren, att han däraf föranledes att drifva jordbruket i
mindre skala än omständigheterna eljest skulle medgifva. I

I de föregående betraktelserna öfver de klimatologiska villkoren
för jordbruket i Norrland har hänsyn tagits hufvudsakligen till
sädesskörden. Detta har skett, dels emedan statistiken öfver denna
är mera tillförlitlig än statistiken öfver foderväxter och höskörd,
dels ock emedan det bland allmänheten råder den meningen, att
just sädesodlingen skulle ha de största olägenheterna af klimatet,
hvarför det vore af större intresse att undersöka denna sida af
jordbruksnäringen ur klimatologisk synpunkt. Rörande foderväxt- och
höafkastningen från odlad jord må emellertid nämnas, att den för
Norrland, jämfördt med det öfriga Sverige, icke utfaller
gynnsammare än sädesafkastningen, utan att förhållandet snarare är det
motsatta. För åren 1896—99 ställa medelsiffroma sig på följande
sätt: Norrland 25 deciton hö pr hektar, det öfriga Sverige 30
de-citon. Af de norrländska länen kommer Gäfleborgs med 31 deciton
högst, för de öfriga äro siffrorna i allmänhet mellan 21 och 25
deciton. Om boskapsskötseln för Norrland ger ett förmånligare resultat
än åkerbruket, så torde detta icke betingas däraf, att klimatet an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free