- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
327

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

floddalarna inskjutande vikar, i hvilka älfvama då utmynnade och
afsatte sina deltabildningar, på samma sätt som det sker vid de
nutida utloppen. I samma mån landet höjdes, förskötos också
älfmynningama nedför floddalarna och sammaledes
deltabildnin-gama, under det att de förut afsatta älfsedimenten blefvo upplyftade
öfver hafsytan och genomskurna af den därefter öfver dem
framflytande älfven. Det är dessa genomskurna deltaaflagringar, som
vanligen i nästan oafbrutet sammanhang följa älfdalama utför, ända
ifrån den marina gränsen ned till älfvarnas nuvarande utlopp. Med
sina branta nipformationer ge de åt älfdalama inom denna region
en så säregen karaktär, att man skulle kunna beteckna regionen
också såsom »älfnipomas region». Ofvanför den marina gränsen
saknas sådana deltabildningar eller uppträda endast lokalt vid sel och
eden, alltid med ringa utsträckning och mäktighet; och de typiska
nipformema upphöra likaledes eller förekomma blott sporadiskt
ofvanför denna gräns. I stället för de under densamma rådande sand-,
mo- och lersedimenten begränsas älfven längre upp mestadels af
steniga moränbildningar, rullstensgrus och sumpmarker.

Utbredningen och beskaffenheten af de på det ena eller andra
sättet bildade sediment, som enligt hvad ofvan är sagdt
karakterisera landet under den marina gränsen, förtjäna här, på grund af den
roll de spela för jordbruket, ett något utförligare omnämnande. I
allmänhet kan om dessa sediment sägas, att de ha en ur
odlings-synpunkt tillfredsställande eller god kemisk sammansättning. Då de
till det mesta äro utsköljda ur moräner, afhvilkas finaste partiklar de
bildats, och moränjorden i sin ordning är bildad på bekostnad af
underliggande eller närliggande berggrund, så komma ifrågavarande
sediment att i kemiskt hänseende blifva något olika beskaffade allt
efter den förhärskande berggrundens sammansättning i de trakter,
hvarifrån sedimentmaterialet härstammar. Så synes en
jämförelsevis hög fosforsyrehalt i allmänhet vara utmärkande för de lösa
jordslagen i Norrbotten, härrörande från de där allmänt förekommande
apatitrika bergarterna. Detta är en omständighet, som flerstädes
förlänar jordarterna i denna del af Norrland en påfallande stor
bördighet, där de i öfriga hänseenden ha lämpliga egenskaper.
Alf-sedimenten i Indalsälfvens och Angermanälfvens dalgångar ha till
en del erhållit sitt material af kalkhaltiga moränbildningar,
härrörande från det jämtländska silurområdet; de visa därför ofta
afsevärd kalkhalt och däraf beroende bördighet. Öfriga kemiska
skiljaktigheter mellan jordslagen inom olika delar af regionen torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free