- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
336

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inom denna region större och mindre lämplighet i stort sedt för
odling.

Man skall då finna att, utom de blockbelamrade
moränbildningar, som förekomma i mycket stor utsträckning, och hvilka icke
ens den ifrigaste norrlandsentusiast lär kunna afvinna några för
jordbruket lockande egenskaper, äfven förekomma sträckor och
trakter, där moränen är jämförelsevis mindre belamrad med sten
och i stället rik på moartad finjord. Exempel på de i detta
hänseende mest gynnsamma moränmarkema har man vid Dockmyr och
på några andra ställen efter stambanan. Det är företrädesvis
moränjord af detta eller närstående slag, som upptagits till åker på
lider och sluttningar; och det är de vackra skördar dessa mot söder
vettande åkertegar ofta förete, som lätt inge den resande främlingen
den föreställningen, att moränmarken inom nu ifrågavarande region
skulle vara väl ägnad för åkerbruk. Utan att på minsta sätt vilja
frånkänna moränjord af denna beskaffenhet en ganska god
bördighet, när den har gynnsamt läge och då den, såsom fallet här
vanligen är, på grund af åkerarealens i förhållande till folkmängd och
kreatursstock ringa utsträckning, kan starkt gödslas, torde man
likväl vara berättigad att ställa sig något skeptisk mot de meningar,
som gå därpå ut, att denna moränmark skulle komma att upptagas
af jordbruk i större skala. Om den också, där den redan blifvit
uppodlad och där man icke behöfver tänka på den första
odlings-kostnadens amortering, lönar en fortsatt odling, är det därmed
ingalunda gjordt sannolikt, att nyodling af denna jord under
nuvarande konjunkturer kan betala sig. Man har nu i en del
tidningsartiklar, som framkallats af mitt föredrag inför Sällskapet, velat
göra gällande, att denna fråga icke bör ses så uteslutande ur
ekonomisk synpunkt. Under fullt erkännande däraf, att personer kunna
finnas, som här börja odla af andra grunder än ekonomiska, eller
emedan de sakna förmåga att bedöma sitt företags ekonomiska
bärighet, måste jag likväl vidhålla, att det just är på denna det
ytterst hänger, om odling i större utsträckning kan eller bör komma
till stånd. Detta må nu vara väl eller illa, men världen är nu en
gång sådan, att den materiella odlingens viktigaste drifljädrar äro
af ekonomisk art, och det lär icke gå här mera än eljest att skapa
ett sundt näringslif, såvida det saknas förutsättningar att konkurrera
med andra näringar om arbetskrafterna. När skogsbruket ger
tillfälle till goda arbetsförtjänster, drar det med nödvändighet
arbetskrafterna från jordbruket; och de lefnadsvanor sådana arbeten föra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free