- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
343

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommer, ger den sig tillkänna genom en jämförelsevis frodig
vegetation, och när den icke är mycket stenbunden, visar den sig vara
en förmånlig odlingsmark. De bästa och mest befolkade
jord-brukstraktema inom denna region träffas just i de dalgångar och
på de ställen, där silurformationen anstår och af denna bildad
moränjord förekommer.

I dalgångarna finnas vidare med större eller mindre utbredning
issjösediment, som delvis väl ägna sig för odling. Denna regions
dalar voro, såsom redan förut nämnts, vid istidens slut uppdämda,
därigenom att landisen vid sin afsmältning blef längst kvarliggande
öster om regionen och på så sätt bildade en barriär för det
till dalgångarna från fjällen och landisen kommande vattnet. Detta
steg, till dess det fick aflopp öfver någon passhöj d, hvilket
flerstädes skedde åt väster öfver riksgränsen. I en hel mängd af
regionens dalgångar, ända från norra Dalame upp till Tometräsk,
ser man ännu i dalsidoma de gamla strandlinjerna efter dessa
isdämda sjöar. Ofta ligga flera sådana horisontella linjer öfver
hvarandra, vittnande om växlande vattenstånd och aflopp hos de forna
isdämda sjöarna.

Sand-, mo- och leraflagringar afsatte sig i dessa sjöar, stundom
såsom deltan vid de i dem utmynnande älfvarna men äfven såsom
vidt utbredda sediment på djupet. Dessa aflagringar, som
torrlädes vid landisens fullständiga försvinnande och sjöarnas däraf
följande aftappning eller sänkning, bilda nu jordmåner, som i mycket
påminna om sedimenten inom de marina lerornas och
älfaflagrin-gamas region. Ur odlingssynpunkt ha de ofta företrädet att vara
kalkhaltiga, emedan de utslammats från kalkhaltiga moräner. Dessa
issjösediments betydelse för odlingen inom denna region framgår
däraf, att den odlade marken och bygden i dalgångarna ofta går
just nätt och jämnt upp till issjösedimentens gräns. Stundom, t. ex.
i Åredalen och vid Kallsjön, ligga de öfversta gårdarna just på de
forna isdämda sjöarnas strandterrasser. I högre belägna fjälldalar,
där egentlig bygd och åkerbruk ej förekomma, ser man
fäbod-vallarna stundom intaga ett liknande läge till strandlinjerna.

Vid karakteristiken af denna region böra de i senare tid
uppkomna deltabildningama och svämlanden icke alldeles förbigås. De
från fjällsidorna nedstörtande bäckarna, och äfven ofta de större
vattendragen, afsätta i dalbottnar och vid utloppen i sjöarna
sand-och lersediment, som mångenstädes bilda frodiga ängsmarker,
hvil-kas bördighet till god del beror på öfversilning vid högvatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free