Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tolkningens täthet visar sâ stor likformighet i det inre och
närmare kusten, torde i alla fall till en icke oväsentlig del bero därpå,
att marina leror och älfaflagringar där icke äro begränsade till
blott en jämförelsevis smal strimma af kustlandet, utan äfven
finnas, om också mindre rikligt, i det inre. Detta synes så mycket
sannolikare, som de små öfver den marina gränsen uppstickande
områdena i det inre Finland, liksom också de öfver samma gräns
nående trakterna i sydöstra Finland, ha en mycket glesare
befolkning, ehuru de för öfrigt icke kunna sägas vara sämre belägna-1
Då i det föregående förhållandet mellan skogsbruk och
jordbruk blifvit vidrördt, kan det också vara skäl att i samma
hänseende nämna något om jordbruksregionen. Det är företrädesvisen
annan sida af skogsbruket, som där har sitt säte, nämligen
skogsprodukternas försågning, förädling och skeppning. Medan
skogsbruket inom den förra regionen breder ut sig öfver stora ytvidder
och med afverkningamas fortgång förskjutes från den ena trakten
till den andra, koncentrerar sig trävaruindustrien inom
jordbruksregionen kring vissa punkter, där den förblir jämförelsevis stabil.
Dessa punkter ligga i allmänhet vid flodmynningarna eller icke
alltför långt ifrån dem på lämpliga skeppningsplatser. De kunna
därigenom sägas vara belägna inom skärgårdsregionen eller vid
dess inre gräns. Under det att folkökningen inom skogsregionen
fördelar sig mera jämnt öfver hela dess yta, har den inom
jordbruksregionen utpräglade maxima närmast omkring nämnda
trä-varucentra, så att de socknar, som hysa sådana, i många fall fått
sin folkmängd två- eller tredubblad under här afhandlade period,
medan de af trävaruindustrien mera oberörda jordbrukssocknama
under samma tid förete en folkökning af blott några intill ett par
tiotal procent.1 2
Med afseende på jordbrukets utveckling, i den mån denna
ger sig tillkänna genom tillväxt i kreatursstock och odlad areal,
förete de socknar, som äro eller ligga omedelbart intill centra för
trävaruindustrien, icke gynnsammare siffror än de andra, utan
torde förhållandet i regeln vara det motsatta. Så visar t. ex. Löf-
1 Beträffande dessa förhållanden hänvisas till det värdefulla kartverket »Atlas
öf-ver Finland» med text, som utgifvits af Sällskapet för Finlands geografi.
Helsingfors 1899.
2 Upplysande härutinnan är den folkokningskarta för perioden 1871—95, som
finnes i publikationen: Västemorrlands län, en statistisk skildring (af G. Sundbakg och
I. Flodström). Hemösand 1S97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
