Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så hårdt öfver elden, att den sedan lätt kunde stötas i mortel. Men
mycket snart skaffade de sig handkvarnar; stename gjorde de ofta
själfva af gråsten. Från Finnerödja finnes kvar en dylik af
mycket primitiv beskaffenhet; den består af en cirkelformig, flat sten
med två små håL I dessa stack man ett par käppar, hvarefter stenen
på en flat berghäll fördes fram och tillbaka; en mera utvecklad form
af en handkvarnsten se vi liggande i kokhuset å fig. 17. Den har
blott ett handtag och föres rundt mot en underliggande sten.
Länge dröjde det dock ej heller, åtminstone ej på de större
finn-hemmanen, innan man, om det fanns någon bäck i närheten, anlade
små vattenkvarnar. En meddelare från Orsa finnmark1 omtalar
därstädes en sådan kvarn med årtalet 1635. Och att de ungefär
vid denna tid vid finntorpen voro vanliga, ser man af jordeböckema.
En sådan liten skvaltkvarn, af
liknande typ för öfrigt, som öfverallt i
vårt land denna tid var vanlig, var
likaså enkelt som sinnrikt inrättad,
såsom fig. 22, hvilken är hämtad från
Segerstedts samlingar, visar.
Kvarnen består af ett enda rum. Verket
utgöres af en lodrätt stående stock (a),
nedtill försedd med skoflar, så ställda,
att det ur rännan (b) kommande
vattnet träffar dem vinkelrätt. I
hjulstockens öfre ände sitter ett järn, som går
igenom den undre stenen och är
fast-gjordt i den öfre, hvilken således
vrider sig rundt med stocken. Med sin
nedre ände hvilar hjulstocken på en stark slana (c), som i sin
ordning med ena änden ligger på en sten, under det att den andra
är fäst vid en annan slana (d), hvilken hänger på en mot
kvam-golfvet hvilande kil. Genom denna kil kan man sålunda höja eller
sänka hjulstocken och på detta sätt reglera afståndet mellan
kvam-stename.
• Fig. 22. Tvärsektion af en vattenkvarn.
Efter teckning i Segerstedts saml.
Svedjandet var, som nämndt, den form af åkerbruk, som finnen
med största förkärlek använde. Det ligger emellertid i sakens egen
natur, att han invid sitt nybygge så småningom kom att bryta
upp verklig åker, i all synnerhet i sådana trakter, där ej jordmå-
Segerstedts samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
