Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu starkare i ögonen, om man ser efter, huru stor boskapsstocken
var pä samma finntorp. Det visar sig då, att på hvarje gård
kommer i medeltal ett par hästar, 14 nötkreatur och 19 får, något
som tydligt visar, huru liten betydelse det egentliga åkerbruket
hade i finnens hushållning. Härtill kommer, att, efter hvad man
kan se, odlingarna vid finnhemmanen i de östra landskapen voro
proportionsvis större än till exempel inom Dalame och Värmland.
Af en undersökning, som 1725 gjordes öfver finntorpen i Dalarne1,
framgår sålunda, att oaktadt de stränga åtgärderna mot svedjandet
åkerarealen vid de härvarande finntorpen var mycket obetydlig,
oftast — såvida åker ej alldeles saknades — blott ett eller annat
kappland eller tunnland. Endast på ett par ställen, såsom vid
Fågelsjötorp i Mora, voro odlingarna af något större omfattning. I
allmänhet torde man kunna säga, att ökningen af åkerarealen i
finnmarkerna gick mycket långsamt ända in emot midten af det
nyss förflutna århundradet. Särskiidt gäller detta Värmland. De
jämförelsevis stora åkerfält, som här nu mångenstädes träffas i
finnskogame, äro till allra största delen tillkomna under det
senaste halfseklet.
Jag har förut omtalat de svårigheter, som mötte
odlingsföre-tag i den steniga moränmarken. Vanligen nöjde man sig med att
från de till odling lämpligaste åkerlappame plocka bort de mindre
stename, som man kunde bära, under det att de större lämnades
kvar. Under sådana förhållanden kunde brukningen ej ske på
samma sätt som nere i bygden. »Deras åkerlappar», säger Mömer
i sin anförda beskrifning, »kunna aldrig göras rena att köras med
svensk plog, utan varda med finnplogen upprotade». Denna finnplog,
eller gaffelplogen, af hvilken å följ. sida meddelas en afbildning,
kunde visserligen icke åstadkomma några jämna fåror, men kunde
däremot förträffligt rota upp jorden mellan stenarne, där en vanlig
plog skulle varit till föga nytta. Den har också mångenstädes
bibehållit sig på trakter, där eljest hvarje spår af finname
försvunnit, och till och med vunnit insteg utom finnmarkerna. Jag har
sålunda sett den användas i Hälsingland i trakter, där aldrig
veterligen finnar varit bosatta.
När jorden blifvit uppluckrad med denna plog, utbreddes öfver
åkern ett tjockt lager af med hackadt granris (se ofvan sid. 385)
blandad gödsel, hvari säden såddes och nedmyllades med en kvist-
1 I utdrag tryckt hos Nordmann, Finname i mellersta Sverige, bil. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
