Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trisk afritning» öfver finntorp och nybyggen i Hälsingland, Medelpad
och Ångermanland, utförd år 1639 af landtmätaren Olof Tresk.
Denna innehåller bland annat kartor och beskrifhingar öfver
omkring ett 40-tal finntorp i Hälsingland jämte för hvaije torp
uppgifter om, huru stor åker där fanns, och huru mycken boskap, som
där uppföddes. Sammanräknar man de här gifha siffrorna, hvilka
på grund af de omständigheter, under hvilka de tillkommit, måste
anses i hög grad tillförlitliga, finner man, att den sammanlagda
åkerarealen på de ifrågavarande finntorpen utgjorde omkring 130
tunnland, hvarvid svedjelanden, som nästan regelbundet vid hvarje
finntorp förekommo, icke tagas med i beräkningen. På torpen
föddes — för att anföra runda tal — omkring 80 hästar, 700
nötkreatur, 800 får samt ett 70-tal getter. Under sådana förhållanden
skulle således på hvarje finntorp komma i medeltal vid pass tre
tunnland uppbrukad åker, 2 hästar, 17 nötkreatur och 20 får samt
ett par getter.1
Att döma af dessa siffror skulle således denna tid mycket
stort välstånd varit rådande i finnmarken. Men man får komma
ihåg, att det, såsom vi strax skola se, på hvaije finngård ofta,
förutom finnbonden själf och hans familj, fanns en mängd lösfinnar,
och det ej blott enstaka personer, utan ofta flera familjer. Kunde
man jämföra mängden af boskap med befolkningens antal på de
ifrågavarande finntorpen, skulle ställningen med all säkerhet te sig
långt mindre gynnsam.
För öfrigt får man ihågkomma, att de ekonomiska
förhållandena denna tid ingalunda voro desamma öfverallt i finnbygden,
Det förhöll sig där den tiden som nu, att en del finnar voro
betydligt förmögna, under det att andra voro ytterligt fattiga.
Stånds-skillnaden är här lika stor som nere på bygden, och giftermålen
ske ofta med hufvudsaklig hänsyn till, att förmögenheten ej skall gå
ur släkten. På vissa håll, såsom t. ex. i de norska finnskogarne
äro dessa giften inom släkten så allmänna, att man har ansett dem
vara orsaken till de i dessa trakter särdeles ofta förekommande
sinnessjukdomame.
Välståndet synes för öfrigt hafva varit störst just i de norra
och östra finnmarkerna, så att man ej af förhållandena här kan
sluta till, huru det var t. ex. i det fattiga Värmland. Flere
uppgifter från 1700-talet visa, att så äfven då var förhållandet, och
1 Jfr ofvan sid. 396 uppgifterna om Fjällsjö och Viksjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
