Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppna hafvet. Efter några dagars väntan skingrades de
ismassor, som blockerade kusten, och den 30 augusti kunde vi på
allvar fortsätta vår färd. Den 1 september dubblerade Saija Kap
Tscheljuskin, den 4 sägo vi på afstånd Taimyrlandets ostkust och
satte därpå kurs rakt på ön Kotelny. Utan att möta någon is
närmade vi oss nu med god fart de Nysibiriska öama. Den 7
september böljade en svår motvind blåsa, hvarför jag ändrade kurs
och nådde vid 770 9’ n. br. och 140° o. 1. packisens gräns. Här
öfverföll oss sydlig storm, som dref fartyget 30 mil mot NV och
sedan öfvergick till VSV. Jag ansåg då bäst att begagna vinden
och lät sätta kurs mot SO på Bennet-ön, som också den 11
september plötsligen steg upp ur dimman, men snart åter höljdes af
densamma. Ett 12 sjömil bredt haf, täckt af 14 fots tät,
ogenomtränglig packis, skilde oss från Kap Emma, och då ångpannan
tarfvade rengöring, måste vi efter tvenne dagars resultatlös väntan
åter ge oss af utan att ha nått förbindelse med land. Vi följde
iskanten till 770 32’ och 142° 17’, men här måste vi vika för den
från N påträngande isen. Jag gaf därför order att styra mot
Kotelny, och den 16 september kastade vi ankar i Sälviken. Här
mot-togos vi af vår hjälpexpeditions ledare, hr K. A. Wollossovitsch.
Den 24 september var Sarja klar till afgång, men nu hade luftens
temperatur fallit till — 6,5° C. och vattnets till — i° C., hvadan
en tät issöija bildade sig kring fartyget. Den andra
öfvervintrin-gen begynte denna dag efter en seglation af 30 dagar.
Stationen, på hvilken från den 1 november 1901 regelbundna
timobservationer ha företagits, är detta år anlagd under
gynnsammare förhållanden än det föregående. Den rika tillgången på drifved
har nämligen möjliggjort uppförandet af trähus i stället för
snöhyddor samt medger att hålla såväl boningshus som laboratorier
varma och torra, något som säkerligen kommer att utöfva ett
gynnsamt inflytande på manskapets hälsotillstånd. Dessutom skall den
jämna tillgången till bad i den uppförda bastun och möjligheten
att när som helst erhålla färskt renkött utan tvifvel verka i
samma riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
