Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket lätt, under det att skogslandets vägsystem tillkommit under den sista
mansåldern och flodtrafiken försvåras genom forsame.
Mycket vilseledande vore ock föredragandens skematiska profil öfver
en norrländsk dalgång, bekant från skogsutställningen i Stockholm 1897.
Denna bild visar nedanför den marina gränsen idel leende odling och snart
sagdt hus vid hus, men ofvanför densamma en mycket dyster ökenbild,
där man blott tänker sig skog och. berg och myrar. Men så bjärt är ej
skillnaden. Såsom bevis härför meddelade talaren en från kronofogden i
Västerbottens lappmarksfögderi erhållen förteckning å medelstora och större
byar inom fogderiet, ur hvilken talaren utgallrat dels alla mindre byar, dels de
byar, som ligga vare sig nedom den marina gränsen eller inom det s. k.
issjöområdet i väster.
Den långa listan upptog, jämte en massa medelstora byar med
hvar-dera 8 —15 hemmansägare, ett hundratal kor, en normal skörd af 300 till
400 tunnor korn och hafre, 400 tunnor potatis.o. s. v., jämväl rätt många
byar med 30—40 à 50 skiftesdelägare. Vid en af dessa odlas t. o. m.
något litet hvete, som där går i mognad på en höjd af omkring 400 m.
öfver hafvet. Den trakt, som förteckningen afsåg, omfattar dock endast en
mycket ringa del af det norrländska skogsområdet ofvanom den marina gränsen.
Hurudan är nu jordmånens natur inom denna ödemark? Där finnes
visserligen kolossalt mycket jord, som ej ägnar sig för något slag af jordbruk,
men detta oaktadt är inom detta väldiga område tillgången på odlingsbar
jord så stor, att den — såsom Västerbottens läns landtmätarekår vitsordat —
med full säkerhet kan anslås till mer än 20 gånger den redan odlade
jordens ytvidd. En ganska väsentlig del af denna odlingsjord utgöres af
s. k. bergjord, en visserligen något stenbunden och mera svårbruten men
på »finjord» rik jordmån af synnerligen högt odlingsvärde.
Den geologiska termen »morän», som föredraganden med förkärlek
använder, är i så måtto lätt vilseledande, som folk därigenom bibringas
den uppfattningen, att jordmånen skulle utgöras af dessa bekanta
sten-moräner, som i sin mest anskrämliga skepnad visa sig efter vissa sträckor
af öfre Norrlandsbanan, Under det sista långa skedet af istiden kvarlåg
här det sakta afsmältande, starkt jordblandade istäcket längre än annorstädes.
Småningom bildades häri s. k. nunatak-sjöar, hvilka till sist växte ut till
vidder, täflande i storlek med de gamla issjöarna. Härigenom förklaras
jordmånens delvis ganska egendomliga fysiska beskaffenhet inom stora områden.
Vid hemmansklyfningar och skiften inom skogslandets byar möter i
allmänhet ringa svårighet att finna en i fysiskt och mineralogiskt afseende
nog god jordmån, men väl en sådan med frostfritt läge. Föredraganden
har yttrat tvifvel om, att dikningen skulle kunna i någon väsentlig mån
motverka frostländheten, och har därvid antagligen tänkt på den kalla
luftens tyngd. För de trånga dalarna med ogynnsamt läge kan denna tankegång
hafva sin betydelse, men förhållandet blir efter en ordentlig dränering helt
annat, då dalarne och fälten mellan skogslandets berg äro breda och lätt
åtkomliga för soluppvärmningen. Det bör vara en statsangelägenhet att
åstadkomma systematiska större dräneringsarbeten i dessa trakter.
I sammanhang härmed ville talaren uttala den åsikten att, om man
äfven torde böra pruta åtskilligt på de längst gående mosskulturvännernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
