Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan på 1690-talet ser man. att finnar begärt slippa ifrån det
särskilda finska förhöret, då de nu kunde svenska, och så snart
som 1719 ansågs, att man kunde indraga det af Karl XI
beviljade understödet till en finsk predikant bland finname, på den
grund, att det icke längre fanns några finnar, som voro okunniga
i svenska språket. Och Broman1 påstår också, att på hans tid
(1720-talet) alla finname här förstodo svenska och deltogo i den
svenska gudstjänsten.
Att finnbefolkningen med stort intresse omfattat
undervisningen, ser man af flere underrättelser från 1700- och 1800-talen,
hvilka visa, att religionskunskapen var lika god — eller bättre —
hos finname som hos den svenska befolkningen. Ty då de på
grund af afståndet endast ytterst sällan kunde komma till kyrkan,
hade de på de flesta orter själfva gudstjänst hvarje söndag turvis
i gårdame, hvarvid man noggrant följde handboken samt föreläste
ur en postilla. Man använde härvid det svenska språket, ehuruväl
man i aflägsnare finnbygder, såsom i Los och Orsa, också länge
sinsemellan i dagligt tal brukade finska. Denna bortlades här ej,
förrän de finska föräldrarne vid midten af 1700-talet, enligt hvad
det berättas på uppmaning af en finne, som en tid vistats i
Stockholm, började afhålla sina bam från att tala finska. ’ Tydligt är, att
folket i dessa trakter i senare delen af 1700-talet fullkomligt
förstod och talade det svenska språket, ehuruväl kännedomen om
finskan ej förrän långt senare fullständigt utdog. De bygder, med
hvilka dessa aflägsna finnskogar hade närmast beröring, voro Orsa
— i Näckådalen och Untorp träffas ännu i dag Orsadräkten och
Orsamålet —, Färila samt i all synnerhet Sveg och LillherrdaL
På grund af denna beröring kommo finname här att indragas i
den bekanta religiösa väckelse, som i senare hälften af 1700-talet
uppstått i dessa senare trakter.3 Orsa kyrkas arkiv förvarar ännu
en berättelse om en resa,1 som pastor Samuel Gezelius år 1780
företog genom Orsa och Fågelsjö finnmarker med anledning af
dessa »oredor i religionen», och däri han utförligt redogör för sina
religionssamtal med finname.
‘ Glysisvallur, flock I.
3 Segerstedts samlingar. — Af Hümmikks berättelse ser man, att Orsafinname på
hans tid talade både svenska och finska.
* Härom Alstermark, De religiöst-svärmiska rörelserna i Norrland 1750-1800-
4 Afskrift i Segerstedts samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
